Probiotikans effekt på hjärnan finns kvar efter avslutad kur

Effekten av probiotika på hjärnan finns kvar flera veckor efter avslutad kur. Det visar en ny studie från Örebro universitet.
– Det utmanar konventionen att man måste äta probiotika dagligen, säger Julia Rode, forskare i biomedicin som undersöker kopplingen mellan tarm och hjärna.
I den första studien fick 87 personer mellan 60-80 år äta probiotikan Lacticaseibacillus rhamnosus HN001 under sex veckor. Deltagarna delades in i tre grupper och fick antingen en inkaplsad probiotika, icke-inkapsald probiotika eller placebo.
Fyra till sex veckor efter att de slutat behandlingen följde forskarna upp deltagarna. I den uppföljande studien ingick 32 friska personer med en medelålder på 68 år.
De fick svara på frågor om bland annat humör, oro, stress och sömn och deras hjärnor undersöktes med funktionell magnetkamera, fMRI.
Studien är publicerad i Communications Medicine
– Det är en liten studie, men den första som undersöker detta med magnetkamera, säger Julia Rode.
Örebroforskarna har undersökt vad som händer i hjärnan efter att man ätit probiotika i sex veckor. I en tidigare studie såg forskarna förändringar i hur olika delar av hjärnan kommunicerar med varandra. Nu har de undersökt om förändringarna finns kvar när deltagarna har slutat med probiotikan.
– Vi såg att effekten fanns kvar flera veckor, säger Julia Rode.
Kan vara ett skydd
Men trots att resultaten från undersökningar med magnetkamera visar att liknande mönster finns kvar i hjärnan efter avslutad behandling upplevde deltagarna att effekten klingat av.
– Vi tror att hjärnavbildningstekniken är känsligare och visar små förändringar som vi inte känner av. Men dessa förändringar kan ändå ha en förebyggande effekt och vara ett skydd.
– Det är bra att veta att effekten hänger i om du till exempel glömt att ta din probiotika. Då kan du ta den när du kommer ihåg. Vi tror att samma sak gäller för andra kostförändringar.
Betydelse för framtida forskning
Forskarna pekar också på att studien kan få betydelse för framtida forskning. I så kallade crossover-studier får samma deltagare olika behandlingar vid olika tidpunkter. Mellan behandlingarna lägger forskarna in en paus, en så kallad washout-period, för att effekten av den första behandlingen ska hinna försvinna.
– Studien visar att effekten hänger kvar. Det är dessutom inte säkert att det bara är effekter som vi mäter som finns kvar. Det kan påverka andra delar som vi inte vet om. Det måste forskare som använder metoden ha i åtanke.
Den här studien var inte en crossover-studie utan deltagarna delades in i tre grupper, två grupper fick probiotika och en grupp fick placebo.
Text: Linda Harradine
Foto: Björn Sundin