Tio års samarbete har lett till nya läkemedelskandidater mot hjärt-kärlsjukdom

Hjärt-kärlsjukdom är en av de vanligaste dödsorsakerna i världen. Sedan 2015 samarbetar forskare vid Örebro universitet med forskare vid National Hellenic Research Foundation, NHRF, i Grekland för att hitta nya sätt att förebygga och behandla sjukdomarna.

Samarbetet har hittills lett till att forskarna har identifierat flera nya läkemedelskandidater – substanser som i framtiden skulle kunna utvecklas till läkemedel. Forskarna har också fått ny kunskap om hur substanserna kan minska inflammation i blodkärlen och motverka blodproppar, två processer som har betydelse för utvecklingen av hjärt-kärlsjukdom.

– De läkemedel som används mot hjärt-kärlsjukdom idag riktar sig främst emot att sänka blodtryck, minska blodfetter, blodsocker och att hämma blodproppsbildning. Flera av substanserna vi har undersökt verkar som JAK respektive ROCK-hämmare, som är två viktiga signalvägar inom inflammation respektive bildning av blodproppar. Några av substanserna vi undersökt visar till och med en dubbel effekt, alltså både på inflammation och blodproppsbildning, säger Karin H Franzén, docent i biomedicin vid Örebro universitet.

Bättre läkemedel kan leda till minskat lidande

Forskningen kan på sikt få betydelse för hur patienter behandlas.

– Utvecklingen av mer effektiva läkemedel kan förhoppningsvis leda till minskat lidande för en stor patientgrupp i framtiden, säger Karin H Franzén.

Samarbetet med Grekland startade 2016 sedan Maria Koufaki, forskningsledare och forskare i läkemedelskemi vid National Hellenic Research Foundation (NHRF), hört Karin H Franzén presentera forskning om inflammation och hjärt-kärlsjukdom vid en vetenskaplig konferens i Aten.

I konsortiet har Maria Koufakis forskargrupp varit ansvarig för design och tillverkning av  läkemedelskandidater som Karin H Franzéns och professor Magnus Grenegårds forskargrupper vid Cardiovascular Research Centre (CVRC) i Örebro har undersökt i olika modeller för hjärt-kärlsjukdom. Maria Zervou och medarbetare vid NHRF har kompletterat de biologiska analyserna med datormodellering av substanserna.

Bidrar med olika expertkunskaper

I konsortiets arbetssätt kombineras expertkunskaper i olika ämnesområden där NHRF bidrar med kunskaper inom medicinsk kemi och Örebro universitet bidrar med kompetens om den molekylära utvärderingen av substanserna, de biologiska mekanismerna bakom hjärt-kärlsjukdom och den terapeutiska potentialen hos lovande läkemedelskandidater.

Vägen från en lovande substans i laboratoriet till ett färdigt läkemedel är dock lång.

– Vi har lyckats klargöra substansernas verkningsmekanismer och vidareutvecklat de kemiska metoderna för att framställa ännu mer potenta varianter. Dessutom har vi visat att substanserna skyddar hjärtmuskulaturen mot skador orsakade av syre- och näringsbrist, vilket innebär att de har potential att användas för att begränsa skador vid hjärtinfarkt. Samtidigt bör det framhållas att en vidare utveckling mot kliniska prövningar på människa skulle kräva samarbete med en industriell partner inom läkemedelssektorn, säger Magnus Grenegård, professor i biomedicin vid Örebro universitet.