Framtidens gastronomi kräver nya samarbeten mellan forskning och näringsliv
Hur ser framtidens livsmedel ut, och vilka forskningsinsatser krävs för att möta morgondagens utmaningar? Det var några av frågorna som stod i fokus när Cecilia Warrol, verksamhetsledare för Sweden Food Arena, gästade höstens första högre seminarium vid Restaurang- och hotellhögskolan i Grythyttan.
Sweden Food Arena är en nationell arena som samlar aktörer från hela livsmedelskedjan för att stärka forskning och innovation inom svensk livsmedelsproduktion. Organisationen arbetar för att identifiera behov och utmaningar längs hela värdekedjan, från jord till bord, och omsätta dem till forsknings- och innovationsinsatser.
Under seminariet diskuterades hur forskning, innovation och samverkan kan bidra till en mer hållbar, konkurrenskraftig och motståndskraftig livsmedelssektor. Besöket gav också forskare möjlighet att presentera forskningsidéer och identifiera möjliga samarbeten med såväl näringsliv som finansiärer.
Nya råvaror och hållbara livsmedelssystem
Enligt Cecilia Warrol är utvecklingen av nya livsmedel ett av de mest angelägna forskningsområdena just nu. Här ingår bland annat forskning om svenska råvaror, baljväxter, havre, fermentering och hur rest- och sidoströmmar kan tas till vara bättre i livsmedelskedjan.
"Vi vill att hela växten, hela djuret eller hela fisken används", framhåller Cecilia Warrol.
Samverkan är avgörande
Det finns ett stort behov av ökad samverkan mellan akademi och näringsliv. Trots att livsmedelssektorn står inför stora omställningar beskriver Cecilia Warrol samarbetet mellan forskning och företag som relativt svagt jämfört med andra branscher.
Samtidigt ser hon en positiv utveckling där allt fler företag inom exempelvis handel engagerar sig i forsknings- och innovationsprojekt. Det är en viktig förutsättning för att nya lösningar ska nå marknaden och bidra till förändrade matvanor.
Framtidens kompetenser
Kompetensbehov inom Bioteknik, precisionsfermentering, AI och datadrivna beslutsstöd pekas ut som områden med stor utvecklingspotential inom livsmedelssektorn. Samtidigt behövs nya affärsmodeller och digitala verktyg som kan hjälpa konsumenter att göra hälsosamma och hållbara val.
Kommunikation som en del av forskningen
En viktig slutsats är att samverkan och kommunikation blir allt viktigare delar av forskningsprocessen. Flera forskningsfinansiärer ställer idag tydliga krav på att företag involveras i projekten och att resultaten når utanför akademin. Cecilia Warrol lyfter även fram att nya centrumbildningar i vissa fall har särskilda kommunikationsfunktioner som en integrerad del av verksamheten.
För Restaurang- och hotellhögskolan innebär detta nya möjligheter att utveckla forskning som inte bara skapar ny kunskap, utan också bidrar till innovation, samhällsnytta och långsiktiga samarbeten inom livsmedelssektorn.
Stort tack till Cecilia Warrol för inspirerande perspektiv och viktiga inspel om framtidens livsmedelssystem och forskningssamverkan.
Text: Nina Jansson
Foto: Nina Jansson