Fiskars beteende bättre mått än dödlighet för att mäta kemikalier i miljön
– Vi skulle vi kunna upptäcka fler skadliga effekter av föroreningar och även identifiera effekterna av en lägre mängd gift, säger Greta Nilén.
Tester av fiskarnas beteende borde användas i riskbedömning av nya kemikalier och kemikalieblandningar. Beteendetester är mer känsliga än dagens metod att mäta dödlighet hos fiskar.
Den slutsatsen drar Greta Nilén i sin doktorsavhandling i biologi vid Örebro universitet.
Greta Niléns avhandlingsarbete handlar om kombinationseffekter av miljögifter, främst på vattenlevande djur.
– Dagens metoder för riskbedömning bedömer varje enskilt ämne för sig medan gifterna i naturen finns i olika blandningar. Jag har därför studerat riskerna med dessa kombinationer av giftiga ämnen, säger hon.
Greta Niléns studier visar att effekterna av dessa giftiga cocktails beror på vilka föroreningarna som ingår.
– Det visade sig att alla blandningar av föroreningar påverkade beteendet hos fiskar och ändrade till exempel den gen som styr upptag av ljus i ögonen.
Fiskarna, i detta fall zebrafiskar, visade sig vara väldigt känsliga för miljögifter och Greta Nilén drar slutsatsen att beteendetester och undersökning av förändringar i fiskarnas gener borde användas för att riskbedöma kemikalier i miljön.
– På så sätt skulle vi kunna upptäcka fler skadliga effekter av föroreningar och även identifiera effekterna av en lägre mängd gift, säger hon.
Som en del av sin doktorsavhandling har Greta Nilén också utvecklat en metod för att riskbedöma förorenade områden på ett sätt som inkluderar gifter som finns i komplexa blandningar i marken.