Tematiska områden

Det är inte givet vad hållbar konsumtion är. På ett allmänt plan är det konsumtion som håller sig inom planetens gränser. Det finns en mängd områden som berörs när det kommer till hållbar konsumtion, där bland annat livsmedel, kläder, resor och förbrukningsvaror inkluderas.  

I ett forskningsprojekt (Mistra sustainable consumption) har fokus legat på konsumtion av mat, inredning och semester. Nedan följer några exempel på hur man kan tänka kring att ställa om sin konsumtion så att den påverkar klimatet mindre. Exemplen är skrivna som punkter för att göra det enklare att få en överblick, där de övergripande tankarna står med fet stil och exempel på hur dessa idéer kan omsättas i praktiken står i kursiv stil under.

Översikt av befintliga praktiker för att inreda hållbart

1. Få tillgång i stället för att köpa
a. Dela
b. Hyra
c. Låna eller ge bort

2. Köpa begagnat
a. Köpa begagnat från företag
b. Köpa begagnat från privatpersoner

3. Göra saker användbara igen
a. Förnya
b. Upcykla (länk: https://www.gogreendesign.se/upcycling-kreativt-aterbruk/)
c. Reparera

4. Stödja hållbar produktion
a. Återvinna
b. Köpa produkter som tillverkats på hållbart sätt
c. Köpa specialtillverkade produkter

5. Använda oftare och längre
a. Köpa produkter av högre kvalitet
b. Specialanpassa produkter
c. Köpa modulära produkter

6. Bo hållbart
a. Leva enkelt
b. Bo mer kollektivt
c. Bo mindre

Översikt av olika sätt att semestra hållbart.

1. Långsam
a. Tågsemestra
b. Resa med buss
c. Bilsemestra
d. Åka på få men långvariga resor

2. Nära
a. Hemester
b. Semestra i Skandinavien
c. Semestra virtuellt

3. Delande
a. Dela/byta boende
b. Samåka
c. Dela/hyra utrustning

4. Aktiv
a. Bo naturnära
b. Lära sig tillsammans
c. Cykla, vandra, paddla, segla

Översikt av olika praktiker av att äta hållbart

1. Äta och köpa mindre mat
a. Minska ”onyttig konsumtion”
b. Minska onödig konsumtion
c. Äta hela djuret/grönsaken

2. Äta mer växtbaserat
a. Byta animaliska produkter mot växtbaserade
b. Inspireras av recept

3. Ta hand om överskott
a. Ta hand om rester hemma
b. Köpa överbliven mat
c. Dela överbliven mat

4. Odla, förädla och förvara
a. Odla själv eller tillsammans
b. Förädla, konservera, förvara

5. Äta hållbarare produkter
a. Äta mat utifrån klimatberäkningar
b. Byta rött kött mot kött med lägre klimatpåverkan
c. Äta certifierad mat
d. Minska användningen av förpackningar

6. Äta mer närproducerat
a. Äta stadsodlad mat
b. Handla direkt från producenter
c. Äta säsongspassat
d. Äta vild mat

Energi är en förutsättning för ett välfungerande samhälle. Alla energislag har påverkan på miljön och klimatutsläpp, men graden varierar utifrån energikälla och beror även på metoder och systemval. Ett systemperspektiv behöver användas för att värdera klimatutsläpp på ett rättvisande sätt. Energianvändningen har historiskt legat på en relativt jämn nivå trots att vi haft en befolkningstillväxt. I Sverige står bostäder och service för cirka 40 procent av energianvändningen, industrisektorn för cirka 38 procent och transportsektorn för cirka 22 procent.

Det pågår en elektrifiering av hela samhället, vilket är ett nytt skifte där framför allt industri och transporter behöver ställa om. Prognoser visar på en dubblerad elanvändning fram till år 2045 och det finns en ökande efterfrågan på fossilfri el. Det snabbaste och billigaste sättet att frigöra el och göra mer plats i elnäten är att använda elen mer effektivt och verka för att energi används när och var den gör mest nytta. I och med att vi fått mer vind- och solkraft i elsystemet så ökar den decentraliserade och variabla produktionen i elsystemet. Det ställer nya krav på flexibilitet och balansregleringar i nätet.

Läs mer här

Bygg- och anläggningssektorn står för cirka 20 procent av Sveriges utsläpp av växthusgaser, sett ur ett livscykelperspektiv. Klimatpåverkan inom branschen kommer främst från tillverkningen av material och produkter samt från utsläpp relaterade till energianvändningen i driftsfasen av byggnaderna.

Inom fokusområde byggnation avses både byggnader och anläggningar (exempelvis ledningar, gator, reningsverk). Området innefattar nybyggnation, ombyggnation och renoveringar.

Detta innebär att både privatpersoner, företag och offentliga aktörer har ett stort ansvar i omställningen av denna sektor.

Läs mer här: 

Det svenska transportsystemet är idag starkt beroende av fossila bränslen. Inrikes transporter står för nästan en tredjedel av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser, och domineras av utsläpp från vägtrafiken. För Örebro som geografiskt område står transporter och arbetsmaskiner för cirka 60 procent av klimatutsläppen. Av dessa utsläpp kommer flest från personbilar.

För att minska utsläppen från vägtransporter finns det en rad förslag och åtgärder som diskuteras och testas runt om i världen. Det finns två huvudspår i denna diskussion.

Det första spåret handlar om att skapa förutsättningar för ett hållbart resande genom att fokusera på att skapa transporteffektivitet och mobilitet. Exempel på detta är olika, och nya, former av kollektivtrafik.

Det andra spåret handlar om att fokusera på transporter, vilket innefattar fordon och drivmedel.

Det finns många synergier inom andra områden genom att göra omställningen till ett transporteffektivitet samhälle och hållbart resande. Det skapar bland annat mer utrymme för grönstruktur och gemensamma ytor i den växande staden och bättre luftkvalitet. En aktiv mobilitet har även stor betydelse för folkhälsan, både utifrån ökad fysisk aktivitet och jämlikhet.

Läs mer här