48 miljoner för att undersöka växtbaserat protein

Hur påverkar olika processer proteinet när råvaran bearbetas till färdigt livsmedel?  Varför väljer människor att äta växtbaserat protein och vad gör att det smakar gott i form av smak och textur. Och sist men inte minst hur olika människor bryter ner och tar upp proteinet i tarmen – och vilka hälsoeffekter ger det.

– Det är mycket vi inte vet och i alla delar finns det individuella aspekter att ta hänsyn till, säger Robert Brummer, professor i gastroenterologi och klinisk nutrition och den som leder satsningen på Mat och hälsa vid Örebro universitet. Han är också koordinator för det nya forskningscentret, som dockar väl in i Mat och hälsa-satsningen.

– Örebro universitet välkomnar denna möjlighet att leda en tvärvetenskaplig nationell satsning inom livsmedelsområdet. Den bekräftar kvaliteten i vår forskning och belyser universitetets starka vilja att samverka med olika externa aktörer kring viktiga samhällsutmaningar, säger rektor Johan Schnürer.

Utveckla goda och hälsosamma livsmedel

Forskarna ska lägga samman alla aspekter som involverar livsmedelsproduktion, hälsa och konsumtion för att skapa en tvärvetenskaplig och relevant förståelse kring växtbaserade proteiner. Den kunskapen bygger en bred vetenskaplig grund för att göra det möjligt att utveckla goda och hälsosamma livsmedel som konsumenter vill köpa.

Detta är möjligt eftersom forskningscentret samlar tvärvetenskapliga kompetenser och skapar en övergripande infrastruktur som kopplar samman forskning inom mat, nutrition, teknik, medicin och samhällsvetenskap på ett nytt och unikt sätt.

Forskningscentret har fått namnet PAN Sverige och är ett samarbete mellan flera svenska universitet och många partners från både offentlig och privat sektor och koordinerat av Örebro universitet. Samarbetet gör det möjligt att följa hela kedjan och inte minst testa till exempel konsumentbeteende i olika miljöer.

Många pusselbitar

– Vi har redan sett en stor ökad försäljning, så mycket som 700 procent, av de växtbaserade alternativen till chark- och mejeriprodukter. Samtidigt behöver vi ta fram ny teknik för att vidareutveckla sortimentet och även ta reda på vilka hälsoaspekter det medför när människor byter från animaliska protein till växtbaserade. Det måste vi forska mer om, säger Elisabet Rytter, forsknings- och nutritionsansvarig på Livsmedelsföretagen.

För att vi ska kunna minska köttkonsumtionen ytterligare - till den nivå vi bör ligga på för att klara hållbarhetsmålen - behövs ändå fler bra växtbaserade alternativ. Centret kommer ta fram en verktygslåda av metoder och modeller som gör det möjligt att utveckla nya växtbaserade produkter – som vi vet är bra för hälsa och välmående.

– Vi forskar redan om växtbaserade livsmedel, och PAN-centrumet passar väl in i vår forskningsstrategi. Det ger oss möjligheten att delta i ett tvärvetenskapligt centrum där vi kan länka samman olika aspekter av livsmedel baserade på växtproteiner, säger Maud Langton, professor i livsmedelsvetenskap vid SLU – Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för molekylära vetenskaper.

– Vår pusselbit med forskning kring livsmedlets mikrostruktur och konsistens kan länkas till PAN-centrets andra kompetenser såsom, sensoriska egenskaper, konsumenter, nedbrytning under konsumtion, hälsoeffekter, fortsätter Maud Langton.

Internationellt konkurrenskraftigt

– Först och främst vill jag säga ett stort grattis till Örebro universitet som mycket välförtjänt fått ansvaret för den här nationella satsningen. Region Örebro län har sedan 2017 gjort flera strategiska satsningar för att lyfta fram och tillgängliggöra den spetsforskning som bedrivs runt livsmedel och hälsa vid Örebro universitet. Och att nu få vara en del av detta spännande projekt ger oss fortsatta möjligheter att vara en aktiv part i att arbetet med att omsätta kunskaper till nyttor i offentliga måltider och i länets livsmedelsindustri, säger Irén Lejegren (S), ordförande i Region Örebro läns regionala tillväxtnämnd.

Verktygslådan kommer inte bara vara tillgänglig för centrets partners och intressenter men även för andra företag. Det långsiktiga målet är att bidra till att Sverige blir internationellt konkurrenskraftigt med hållbara och bevisat hälsosamma produkter som konsumenter vill ha. 

Text: Linda Harradine
Foto: Linda Harradine, SLU, Livsmedelsföretagen, Örebro Region län