Arbete med unga migranter riskerar upprätthålla gränsdragningar
Maria Moberg Stephenson disputerade vid Örebro universitet i fredags.
De aktiviteter och kontakter som unga migranter har i Sverige och andra länder behöver inkluderas i det sociala arbetet. Det menar forskaren Maria Moberg Stephenson.
– Arbetet med att stödja de unga med deras tillhörighet kan både överskrida och skapa gränser.
- Maria Moberg Stephenson disputerade i socialt arbete vid Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete den 9 april 2021.
- Avhandlingen “From Young Migrants to ‘Good Swedes’. Belonging and the Manifestations of Borders and Boundaries in NGO Social Work”, hittar du här.
Maria Moberg Stephenson disputerar i socialt arbete vid Örebro universitet. I sin avhandling har hon undersökt tillhörighet hos ensamkommande ungdomar som är placerade i så kallade nätverkshem hos släkt eller bekanta. Tillhörigheten har studerats både utifrån de ungas perspektiv, och hur den kan förstås inom ett mentorprogram för unga ensamkommande.
– Jag har gjort deltagande observationer av arbetet som utförs av en idéburen organisation, och intervjuat elva ungdomar som är aktiva i organisationens program och åtta socialarbetare som arbetar som mentorer.
Annan syn
I avhandlingen kopplas tillhörighet bland annat till emotionella anknytningar, hemmakänslor, trygghet, medborgarskap och identitet. När Maria Moberg Stephenson fick en inblick i de ungas vardagsliv blev hon varse om att de många gånger hade en annan syn på sin situation än vad mentorerna hade.
– De aktiviteter och relationer som de unga anser är viktiga uppmärksammas inte tillräckligt i arbetet med dem. Från organisationens håll tycks inte aktiviteter och sociala relationer inom värdfamiljen vara nog för en etablering i Sverige, säger Maria Moberg Stephenson.
Hon menar att nätverksfamiljen ibland ses som ”de andra” i förhållande till ett svenskt ”oss”.
– Det som är faran i socialt arbete i allmänhet, och även i denna organisation, är att en svensk norm tas för givet som det rätta.
Förutfattade meningar
Maria Moberg Stephensons avhandling visar exempel på hur konstruktioner av ungdomar kan påverka hur stöd- och mentorprogram utformas. Där finns en risk att människor upprätthåller gränsdragningar i stället för att motverka dem. Eftersom avhandlingen också visar hur ungdomarna själva skapar trygghet och tillhörighet kan man dra lärdom för att inte skapa förutfattade meningar kring vad ensamkommande unga behöver.
– I socialt arbete, liksom i samhället i stort, behöver vi lyssna på ungdomars egna uppfattningar om deras situationer för att kunna utmana homogena kategoriseringar av människor.
Flera av mentorerna som Maria Moberg Stephenson intervjuade uppmärksammade hur viktigt det är att prata om ojämlika och rasistiska strukturer i samhället med ungdomarna, och de arbetade aktivt med diskussioner om rasism med de unga. De problematiserade också sina egna konstruktioner av de ungas situationer.
– Tyvärr var det än så länge bara mentorernas egna initiativ och fanns inte med i några dokumenterade beskrivningar av arbetet. Därför lyfter jag i avhandlingen att antirasistiskt socialt arbete på alla nivåer behöver utvecklas och förverkligas, inte bara i det här fallet men i socialt arbete i allmänhet.
Bild: Maria Elisson