Bort med stolarna – här väcker läkarstudenterna immunförsvaret till liv

En sal med studenter där en lärare ses skjuta en flyttbara skärm genom rummet under en ommöblering.

Med flyttbara skärmar och egentillverkade magnetiska figurer har Alexander Persson skapat en lärmiljö som uppmuntrar till aktivitet och samarbete.

Inga stolar, ingen föreläsning och inga färdiga svar. I stället får läkarstudenterna vid Örebro universitet utforska hur immunförsvarets olika delar hänger ihop – med hjälp av magnetiska figurer, pennor och whiteboardtavlor. Undervisningen bygger på idén att studenterna lär sig mer genom att själva vara aktiva.

Ur en kristallskål plockar studenterna varsin lapp med en siffra. Den avgör vilken grupp de ska arbeta i under dagens workshop, Vi väcker immunförsvaret till liv.

I en vanlig undervisningssal på Campus USÖ har borden och de 50 stolarna plockats bort. I stället har sex mindre arbetsytor skapats med hjälp av flyttbara skärmar. Vid varje whiteboard samlas nu tre till fem studenter från termin tre på Läkarprogrammet vid Örebro universitet.

– Sätter studenterna sig ner är det nästan game over. Stolarna måste ut för sittandet passiviserar studenternas engagemang. Jag vill att studenterna ska stå upp, diskutera och arbeta tillsammans, säger Alexander Persson, docent i biomedicin och meriterad lärare vid Örebro universitet.

Gamla kunskaper i nya sammanhang

Han har utvecklat workshoppen för att studenterna ska få repetera sina kunskaper om immunförsvaret och se hur allt hänger ihop. Under termin två har studenterna ägnat flera veckor åt att lära sig om immunförsvarets celler, signalämnen och funktioner. Nu ska den kunskapen användas i nya sammanhang, bland annat för att förstå allergier, autoimmuna sjukdomar och astma.

Inför workshoppen har studenterna fått fyra omfattande instuderingsfrågor och litteratur att förbereda sig med. Men hur de tar sig an uppgifterna bestämmer de själva.

– Det är fritt fram att jobba hur ni vill för att lära er på bästa sätt – och det är helt okej att använda datorer, telefoner och böcker som stödjer ert arbete, instruerar Alexander Persson.

1/3

Immunförsvaret tar form på tavlan

På whiteboardtavlorna växer modeller av immunförsvaret fram. Magnetiska bilder av celler och signalämnen flyttas runt och kopplas samman med pilar, anteckningar och förklaringar.

– Det var väldigt lärorikt och skönt att få en sammanfattning. Man lär sig så mycket under termin två och sedan har vi haft en sommar emellan. Nu får vi gå igenom allt igen på ett roligt sätt, där man samarbetar och får se alla sammanhang på tavlan, säger läkarstudenten Sara Abdu Mohamed.

Sara Abdu Mohamed

Sara Abdu Mohamed gillar att själv få upptäcka sambanden. Hon konstaterar att det underlättar om man har förberett sig och läst på i förväg.

Inga stolar – fler aktiva studenter

Det hörs ett ständigt sorl från de sex grupperna. Studenterna pekar, resonerar, suddar och ritar om. Men trots att omkring 30 personer arbetar samtidigt i rummet är ljudnivån förvånansvärt behaglig.

De enkla rumsavgränsande skärmarna gör att grupperna kan koncentrera sig på sitt eget arbete. Eftersom studenterna står nära varandra behöver de inte heller höja rösten.

Jacob Nyhäll

Jacob Nyhäll är läkarstudent och ledamot i styrelsen för Medicinska föreningen Örebro.

För läkarstudenten Jacob Nyhäll är avsaknaden av stolar en fördel.

– Alla stod vid tavlan och pekade, ritade och flyttade på symbolerna. Det gör att alla är med och aktiva. Ingen sätter sig på en stol i bakgrunden, utan alla är med och arbetar vid tavlan.

Han uppskattar också att grupperna lottas fram.

– Man får arbeta med personer som man kanske inte brukar plugga med. Då har man läst olika källor och diskuterat med olika människor. Det ger nya perspektiv, säger han.

Lärarens viktigaste jobb sker före lektionen

Alexander Persson rör sig mellan grupperna, men håller sig mest i bakgrunden. Han lyssnar och finns till hands om någon behöver hjälp. Att inte ingripa är ett medvetet val.

– Min viktigaste uppgift är egentligen att skapa förutsättningarna. Jag förbereder rummet och materialet så att studenterna kan arbeta självständigt. Om jag kliver in i en grupp märker jag ofta att de tystnar. Då stör jag deras diskussion, säger han.

Idén till workshoppen föddes när Alexander Persson gick kursen Flexibla lärmiljöer för studentaktivt lärande, som arrangerades av Högskolepedagogiskt centrum vid Örebro universitet. Det var en kurs som gav lärare chansen att utveckla sin undervisning med utgångspunkt i det fysiska rummet.

Han ville undersöka hur miljön kunde hjälpa studenterna att bli mer engagerade, utan att det krävdes avancerad teknik eller särskilt utrustade lokaler.

Lösningen blev ett vanligt seminarierum, några flyttbara skärmar från vaktmästeriet och magnetiska figurer som han själv tillverkat av laminerade bilder och bitar av magnetiska övningskörningsskyltar.

– Det behöver inte vara så komplicerat. Genom att möblera om och tänka igenom hur studenterna ska arbeta kan man förändra väldigt mycket, säger Alexander Persson.

1/3

När väggarna försvinner

När det återstår tio minuter viks skärmarna undan. Rummet öppnar sig och alla kan nu se de sex gruppernas whiteboardtavlor.

Alexander Persson låter varje grupp kort berätta om sitt arbete. Har något varit särskilt svårt? Har de upptäckt något som de vill dela med sig av?

En grupp berättar att de inte riktigt fick med allt, men att det varit lärorikt att få göra fel. En annan säger att de uppskattar att äntligen få ett sammanhang för kunskaperna från tidigare terminer.

– Allt hänger ihop, konstaterar en tredje grupp.

Att kunna förklara för någon annan

Studenten Jacob Nyhäll tycker att workshoppen har utmanat honom på ett annat sätt än en traditionell föreläsning.

– Här får man verkligen testa sig själv. Kommer jag ihåg det här så bra att jag kan rita upp det på en tavla och förklara för någon annan?

Han ser gärna mer av den här typen av undervisning.

– Det är klart att man behöver en kombination av olika undervisningsformer. Men mer av det här hade absolut varit bra, särskilt när man repeterar sådant vi redan lärt oss.

För Sara Abdu Mohamed är det just möjligheten att själv upptäcka sambanden som gör skillnaden.

– Man får dra kopplingarna själv. Man är vaken, ser vad som är kopplat till vad och får vara delaktig. Jag tror att det är det som gör att man lär sig bättre, säger hon.

Vi väcker immunförsvaret till liv - en workshop för läkarstudenter vid Örebro universitet

  • Workshoppen Vi väcker immunförsvaret till liv har utformats av Alexander Persson och ingår i tredje terminen på Läkarprogrammet vid Örebro universitet.
  • Syftet är att repetera tidigare kunskaper om immunförsvaret för att lättare kunna applicera detta i kursens innehåll om tex allergier, autoimmuna sjukdomar och astma.
  • Studenterna förbereder sig med instuderingsfrågor och arbetar sedan i små grupper med att visualisera immunförsvarets samband på whiteboardtavlor.
  • Målet är att skapa engagemang och få studenterna att ta en aktiv roll och större ansvar för sitt eget lärande.
  • Fördjupning: Ta del av en lärarhandledning och se en film där Alexander Persson berättar om workshoppen.

Text: Anna Lorentzon
Foto: Maja Eriksson