Därför klarar sig vissa från kriminalitet – trots en svår uppväxt

Att tidigt stärka barns kognitiva och psykologiska förmågor kan minska risken för kriminalitet, enligt Sofi Oskarsson.
God förmåga att tänka klart, hantera stress och samarbeta med andra kan skydda mot att hamna i kriminalitet, även för den som växer upp under svåra förhållanden eller har en dömd förälder. Det visar ny forskning från Örebro universitet.
Att ha en förälder som dömts för brott ökar risken att själv begå brott – men många i den situationen gör det ändå inte. I en ny studie från Örebro universitet undersöker forskare vad som kan skydda mot kriminalitet bland män som har en förälder som dömts för brott.
– Vi har under många år studerat riskfaktorer för kriminalitet och sett att en av de starkaste är att ha en förälder som har begått brott. Därför ville vi undersöka om det också finns faktorer som kan skydda barn till dömda föräldrar, alltså saker som minskar risken för att de själva begår brott, säger Sofi Oskarsson, forskare i kriminologi vid Örebro universitet.
Följde en halv miljon män under flera decennier
Forskarna följde nästan 500 000 män födda mellan 1958 och 1992, ibland i upp till 48 år. De tittade på värden som vilopuls, blodtryck, kognitiv förmåga och psykologisk motståndskraft, uppmätta vid mönstringen till värnplikten, och jämförde med senare brottsdomar.
Resultatet visar att män med högt blodtryck, högre kognitiv förmåga (IQ) och bättre psykologisk funktionsförmåga har lägre risk att dömas för brott. Även en hög vilopuls verkar kunna kopplas till lägre brottsrisk, men det sambandet förklaras till stor del av ärftliga eller miljömässiga faktorer som syskon delar.
– Vi såg dessutom att dessa samband även gällde i befolkningen i stort, alltså inte bara för personer med en dömd förälder. Det tyder på att samma typer av egenskaper kan skydda mot kriminalitet generellt och inte bara för en specifik subgrupp, säger Sofi Oskarsson.
Stärka skyddsfaktorer – kan minska risk för kriminalitet
Forskarnas slutsats är att det finns egenskaper och förmågor som kan skydda mot att hamna i kriminalitet, även för personer som växer upp under svåra förutsättningar som att ha en dömd förälder. Det här är viktig kunskap för alla som jobbar inom skola, socialtjänst, barn- och ungdomspsykiatri och kriminalvården, men också för beslutsfattare som arbetar med tidiga insatser och förebyggande arbete.
– Om vi tidigt kan stärka barns kognitiva och psykologiska förmågor, i stället för att enbart fokusera på riskfaktorer, kan vi arbeta mer förebyggande och proaktivt med brottsprevention och förhoppningsvis minska risken för framtida kriminalitet. Samtidigt behöver vi balansera potentiellt stigma av att ha dömda föräldrar och se till att insatser utformas på ett sätt som fokuserar på att skapa goda utvecklingsmöjligheter för alla barn, säger Sofi Oskarsson.
Kriminalitet är ett stort samhällsproblem som får konsekvenser på många nivåer, för den som begår brott, för de som drabbas, och för samhället i stort genom till exempel ekonomiska kostnader och mänskligt lidande.
Läs den vetenskapliga artikeln: Biological and psychological protective factors against the intergenerational transmission of criminal convictions: A total population, sibling comparison study – som publicerats i tidskriften Development and Psychopathology | Cambridge Core.
Text: Anna Lorentzon
Foto: Maria Elisson