En liten patientgrupp bakom många ambulanslarm

Karin Hugelius har studerat vilka patienter som använder ambulanssjukvården ofta.

Karin Hugelius har studerat vilka patienter som använder ambulanssjukvården ofta.

En liten grupp patienter står för nästan en tredjedel av alla ambulanslarm.
Det visar en ny studie från Örebro universitet och den första som har undersökt användningen av ambulanssjukvård i Sverige.

– Det handlar om en ganska liten, men heterogen, grupp personer som står för en stor del av ambulanssjukvårdens uppdrag, säger Karin Hugelius, forskare inom krishantering och katastrofmedicin vid Örebro universitet och ambulanssjuksköterska inom Region Örebro län. 

Studien bygger på registerdata från ambulanssjukvården i Region Örebro län mellan 2020 och 2022. Av drygt 41 000 patienter som använde ambulanssjukvården klassades 8,4 procent som frekventa användare – men de stod för nära en tredjedel av alla ambulansuppdrag.

Två olika grupper

Forskarna delade de frekventa användarna i två grupper: frekventa och högfrekventa. De frekventa hade fyra till elva ambulanslarm per år, medan de högfrekventa hade tolv eller fler.

– Vi såg att det finns tydliga skillnader inom gruppen. De frekventa användarna hade ofta andningsbesvär, kramper och buksmärtor. De flesta transporterades också till akutmottagning, säger Karin Hugelius.

Hos de högfrekventa användarna handlade det däremot ofta om psykisk ohälsa och påverkan av alkohol, läkemedel eller droger.

– Dessa patienter transporterades oftare till psykiatrisk akutmottagning, säger Karin Hugelius.

Ingen koppling till tid på dygnet

Till skillnad från andra studier om ambulanssjukvård såg forskarna inget tydligt mönster kopplat till när ambulanslarmen inträffade i relation till tid på dygnet eller vårdcentralernas öppettider.  

– Det tyder på att frekventa ambulanslarm inte främst beror på att annan vård är stängd, utan att patienterna har återkommande, komplexa vårdbehov, oberoende av tid på dygnet.

Möta behoven med annan typ av vård 

Resultaten visar att andra vårdformer i vissa fall kan möta behoven i den här gruppen bättre än ambulanssjukvård – något som Region Örebro län redan har börjat undersöka.

– Studien ger oss bättre förståelse för vilka patienter som använder ambulans ofta och hur deras behov ser ut. Det kan hjälpa vården att planera insatser och ge rätt vård på rätt nivå och eventuellt minska belastningen på ambulanssjukvården, säger Karin Hugelius.

Om studien: 

Mellan 2020 och 2022 genomfördes 73 461 ambulansuppdrag för 41 407 unika patienter. Av dessa patienter var 8,4 procent frekventa användare (7,9 procent måttligt frekventa och 0,5 procent högfrekventa), men de stod för 29,0 procent av alla ambulansuppdrag. De återstående 91,6 procenten var icke-frekventa användare och stod för 71,0 procent av uppdragen.
Bland de frekventa användarna slutade uppdragen oftare med transport till akutmottagning, medan de högfrekventa användarna oftare transporterades till psykiatrisk akutmottagning.

Läs den vetenskapliga artikeln: Frequent users of the ambulance service in a Swedish region: a retrospective cohort study

Text: Jasenka Dobric
Foto: Maria Bergman, Region Örebro län