”Fel åtgärder kan skada förtroendet för Riksbanken”

Bilden visar forskaren Martin Nordström vid Örebro universitet.

Martin Nordström hoppas att hans avhandling ska leda till bättre kunskap om vilka effekter olika penningpolitiska åtgärder får på samhällsekonomin.

De metoder som Riksbanken använder för att styra inflationen kan ibland leda till oönskade effekter – och till och med skada förtroendet. Det visar nationalekonomen Martin Nordström i sin avhandling från Handelshögskolan vid Örebro universitet.

Här hittar du hela Martin Nordströms avhandling "Unconventional Monetary Policy at the International, National and Local Level".

Martin Nordströms forskning handlar om penningpolitik, och i sin avhandling har han valt att undersöka effekten av de metoder som centralbanker använder för att pengar ska behålla sitt värde över tid. Han har fokuserat på de alternativa metoder som använts när centralbankerna inte kunnat använda sitt vanliga vapen - räntan - eftersom denna inte kunnat sänkas lägre.

– Egentligen är det två verktyg jag har fokuserat på: obligationsköp och det som kallas ”forward guidance”, berättar Martin Nordström.

Obligationsköp innebär att centralbanken köper statsobligationer för att på så sätt öka efterfrågan på obligationer och därmed sänka räntan. Forward guidance innebär att centralbanken försöker påverka förväntningarna på den framtida räntan genom att berätta om framtida ränteförändringar.

I normalfallet används forward guidance när en centralbank vill sänka räntan, men Martin Nordström tittade på en situation där Riksbanken i stället flaggade för kommande höjningar av räntan.

– Mellan 2010 och 2014 kan man se att Riksbankens räntebana - alltså prognosen för hur reporäntan ska utvecklas - var osedvanligt oprecis. Under den här perioden var Riksbanken orolig för hushållens höga skuldsättning och jag menar att man därför använde räntebanan för att försöka få marknaden att tro på högre räntor i framtiden. Högre korta räntor i framtiden skulle innebära högre långa räntor idag, och man ville nog på det sättet motverka en hög skuldsättning, säger Martin Nordström.

Dåliga prognoser kan skada förtroendet

Problemet är, enligt Martin Nordström, att Riksbanken bara kunde ändra förväntningarna genom att sätta räntebanan högre än marknadens förväntningar.

– Och när till och med marknadens förväntningar var för höga, så satt man där med en väldigt dålig prognos under flera år i rad, menar han.

Martin Nordström tror att samma problem kan uppstå idag. Han menar att viljan att sänka räntan gör att centralbankens prognos måste avvika från marknadens, vilket i långa loppet antagligen gör det till en sämre prognos.

– Risken är att marknaden börjar misstro Riksbankens prognos, och det skulle kunna vara mycket skadligt för penningpolitiken, säger han.

Obligationsköp inte ett effektivt styrmedel

I sin avhandling drar Martin Nordström också slutsatsen att Riksbankens köp av obligationer sedan 2015 inte tycks ha påverkat konsumtionstillväxten. Detta till skillnad mot i USA, där man kan se att den amerikanska centralbankens köp av obligationer har bidragit till en ökad tillväxt.

– Om inte konsumtionen påverkas så är det osannolikt att obligationsköpen påverkat den reala ekonomin, säger han.

Däremot visar avhandlingen att obligationsköpen har påverka priserna på kommunobligationer, vilket är intressant, menar Martin Nordström.

– Om obligationsköpen sänker priset på upplåning och andra finansiella tillgångar, men inte påverkar konsumtionen och de reala tillgångarna, innebär det stora problem för penningpolitiken. I värsta fall kan obligationsköpen då leda till ökade risker på finansmarknaden utan att man får genomslag på inflationen i konsumtionspriser, säger han.

Bättre kunskap kan minska risk för negativa effekter

Martin Nordström tror dock inte att den slutsatsen gäller för de stödköp av obligationer som Riksbanken gör just nu, under corona-krisen.

– De stödköp vi ser nu genomförs för att förse företag med likviditet, alltså pengar, under en kris, vilket inte var fallet när man köpte statsobligationer.

Martin Nordström hoppas att hans avhandling ska leda till bättre kunskap om vilka effekter olika penningpolitiska åtgärder får på samhällsekonomin.

– Om centralbanker kan undvika att använda ineffektiva instrument som dessutom riskerar att ha oönskade negativa effekter på finansmarknaden eller skada centralbankens förtroende är antagligen en del vunnet, säger han.

Text: Anna Lorentzon
Foto: Privat

Ordlista:

Riksbanken är Sveriges centralbank, som har i uppdrag att se till att pengar behåller sitt värde över tid och att betalningar kan ske säkert och effektivt. Det är också Riksbanken som ger ut Sveriges sedlar och mynt. De åtgärder som Riksbanken vidtar för att upprätthålla prisstabilitet kallas för penningpolitik.

Reporänta är Riksbankens styrränta och det penningpolitiska verktyg som Riksbanken använder för att påverka inflationen. Genom att höja eller sänka reporäntan påverkar Riksbanken andra räntor i Sverige, vilket i sin tur påverkar efterfrågan i den svenska ekonomin och därmed inflationen.

Inflation innebär att pengarnas värde minskar när priserna ökar. Det innebär att man kan köpa färre varor och tjänster för samma pengar. Motsatsen kallas deflation.

En obligation är en räntebärande löpande skuldförbindelse, som kan ges ut av staten, kommuner, kreditmarknadsbolag, hypoteksinstitut eller större företag. Den som köper en obligation får tillbaka pengarna med ränta när löptiden för obligationen har gått ut.

(Källa: Riksbanken)