Forskning om livshotande skador ska rädda fler liv

Ett montage av två bilder. En ambulans med blåljus och öppen baklucka och ett porträtt på Shahin Mohseni i vita sjukhuskläder.

Shahin Mohseni är en av de forskare som arbetar med att finna bättre behandlingsmetoder för patienter som varit med om svåra olyckor.

Forskningen om akuta, livshotande skador börjar nu ta stora kliv framåt vid Örebro universitet.
De nya kunskaperna kan ofta användas direkt i vården av patienter som kommer in med allvarliga skador från bland annat trafikolyckor eller skottlossningar.
- Det räddar definitivt liv, säger forskaren och traumaläkaren Shahin Mohseni.

När en ambulans eller helikopter kommer in till sjukhuset med en traumapatient är det bråttom att sätta in rätt vård.

Vad som har hänt skiljer sig åt. Ibland handlar det om en svår arbetsplatsolycka, ibland om allvarliga knivskador eller skottskador. Men för att det ska sluta väl krävs att alla på sjukhuset vet exakt vad de ska göra och känner till de bästa metoderna för att rädda liv.

Universitetssjukhuset i Örebro satsar nu på traumavården. Bland annat har nya rutiner införts, så att team med specialister snabbt kan kallas ihop när det behövs. När patienter kommer in från en trafikolycka är det inte ovanligt att de har skador som i normala fall behandlas av olika avdelningar på ett sjukhus. Men i Örebro finns nu erfarna experter från olika områden beredda att ta hand om särskilt komplicerade fall.

- Vi satsar på ett traumacenter för att vi ska ha en robust organisation. På många andra ställen, både i Sverige och utomlands, hamnar de här patienterna mellan stolarna. Vem ska egentligen ha hand om patienten? Är det hjärnskadan som är viktigast, eller är det mjältskadan eller är det att bägge lårbenen är brutna? Här ska vi jobba runt patienten, med kompetens på hög nivå, berättar Shahin Mohseni, kirurg och docent.

Satsningen har också lett till mer forskning kring hur traumapatienter kan få bättre vård. Det senaste året har forskare vid Örebro universitet varit med och presenterat nya rön kring vad som ökar risken för att avlida inom en månad efter en höftfrakturoperation och visat att läkemedlet betablockerare kan ha positiva effekter i vården av patienter som kommer in till sjukhus med svåra hjärnskador

I flera vetenskapliga artiklar har en teknik för att stoppa stora blödningar studerats.  Att på kort tid förlora stora mängder blod är en av de vanligaste dödsorsakerna för traumapatienter. REBOA-tekniken, där en ballong tillfälligt spärrar av aorta, kan i vissa fall ge kirurger den extra tid som behövs för att operera de skador som orsakar blödningen.

Forskare i Örebro har också, tillsammans med forskare från andra delar av världen, varit med och tagit fram riktlinjer för hur man ska behandla vissa typer av allvarliga skador för att få bäst resultat. Det är riktlinjer som ger stöd till traumateam runt om i världen. 

Det finns nu ett samarbete både inom sjukhuset och med forskare i andra länder, som ger förutsättningar för nya infallsvinklar för forskningen framöver. Efterfrågan på ny forskning om svåra och plötsliga skador är stor.

– Trauma drabbar yngre människor, i arbetsför ålder. Det är en tragisk händelse. Så behovet av mer traumaforskning och ett bättre traumaomhändertagande är oändligt, säger Shahin Mohseni.

En gruppbild på doktoranderna Ahamad Mohammad Ismail, Maximillian Forssten och Jannis Iosnnidis.Framför de kostymklädda doktoranderna står Shahin Mohseni i vit läkarrock.

Doktoranderna Ahamad Mohammad Ismail, Maximillian Forssten och Jannis Iosnnidis och docenten Shahin Mohseni finns bland de som nu på olika sätt forskar kring svåra skador.

Även flera doktorander med olika specialiteter finns kring den nya traumasatsningen och har börjat presentera forskningsresultat.

– Min förhoppning är att vi ska se ett kulturskifte på Örebro universitetssjukhus, Från det regionalsjukhus vi har varit en gång i tiden till ett akademiskt centra med flera välrenommerade forskare och kliniker, säger Shahin Mohseni.

Vad skulle det betyda?

– Väldigt mycket. Då kan vi alltid ligga i framkant och erbjuda den absolut bästa vården som går att få. Inom medicin är det ett välkänt fenomen att det kan ta upp till tio år att gå från idé till att implementera det storskaligt. Men akademiska centra ligger alltid före att införa det nya. Så våra patienter kommer att få en bättre vård och vi kommer att kunna erbjuda en bättre läkarutbildning.

Text och foto: Jesper Mattsson