Fredspriset lyfter oppositionens kamp för demokrati

Beslutet att ge priset till en oppositionspolitiker som arbetar för ett fredligt och demokratiskt samhälle är både spännande och välkommet, och det har en tydlig koppling till fredsprisets historia. Kommittén brukar välja pristagare och geografiska sammanhang som är särskilt aktuella.

Samtidigt har kritik riktats mot utnämningen och mot årets pristagare på grund av vissa av hennes politiska ställningstaganden och relationer. Det är då extra spännande hur årets fredspris kan påverka den pågående regionala konflikten, främst mellan USA och Venezuela, och om det kan få konsekvenser för relationer i regionen i stort. 

Demokrati är inte ett självspelande piano

Det är viktigt att förstå att det demokratiska samhället inte är ett självspelande piano. Vi behöver ständigt diskutera grundläggande demokratiska principer, som att vi kan tycka olika utan att det leder till polarisering och svåra konflikter.

Om detta ändå sker är kunskapen om opposition mot auktoritära regimer viktig att förmedla. Den kunskapen är också viktig för att omvärlden ska kunna agera och stötta oppositionella politiker och civilsamhälle.

Vilken koppling har årets fredspris till forskningen vid Örebro universitet?  

Årets fredspris kan kopplas till flera statsvetenskapliga forskningstraditioner. Vid Örebro universitet finns forskare som studerar auktoritära regimer och deras opposition. Vår forskning omfattar också demokratiseringsprocesser och statsbildning. Priset kan även kopplas till pågående forskning om medborgerligt engagemang och civilsamhälle. Jag vill också lyfta att vi till våren startar en ny grundkurs i statskunskap med fokus på freds- och konfliktstudier.