Här tillverkar studenterna skyddsutrustning till vården

Samer Dia håller upp ett skyddsvisir framför sitt ansikte. Han har skägg och mörkt hår och ser glad ut.

Samer Dia är en av de studenter som nu arbetar frivilligt med att få fram skyddsvisir åt vårdpersonal.

Studenter vid Örebro universitet hjälper nu till med att avhjälpa vårdens brist på skyddsvisir.
De letar gamla plastark i förråden och skriver ut nya delar med 3D-skrivare.
– Det är så fantastiskt och så värmande, säger Linn Bergqvist, som fördelar visiren till sjukhus och kommunens vårdverksamheter.

Det är tomt och ödsligt i Teknikhuset på Örebro universitet. De flesta studenter är hemma och får undervisning på distans.

Men längst bort i ett maskinlaboratorium hörs det surrande ljudet från fyra 3D-printrar som arbetar oavbrutet. De tillverkar delar till skyddsvisir, en bristvara hos vården under corona-pandemin.

En av de tre studenter från Maskintekniska föreningen som övervakar processen är Samer Dia. Han har just börjat arbeta med sitt examensarbete, som behöver göras på plats här i det stora laboratoriet. Så varje gång en maskin slutar surra, tar han en liten paus och tömmer den.

– Det känns bra att kunna hjälpa till. Vi försöker kombinera studier med samhällsnytta, säger han.

Jagar OH-plast i förråden

Fler studenter tänker på samma sätt.

Niclas Persson läser statsvetenskap på programmet för Offentlig förvaltning och ledning vid Örebro universitet. Redan för två veckor sedan fick han idén om att samla in OH-plast som skulle kunna användas till att tillverka själva det genomskinliga visiret.

Det är ganska länge sedan de flesta föreläsare slutade att använda overheadprojektorer och skriva sina presentationer på de genomskinliga arken. Men trots att powerpoint har tagit över OHn:s roll, misstänkte han att det kunde finnas plastark kvar i gömmorna.

– Jag har ju sett i föreläsningssalar att några fortfarande använder OH-apparater och tänkte att det måste finnas en massa OH-plast här på universitetet.

Han ställde först frågan till sin egen institution, och fick napp.

– De hittade tio oöppnade förpackningar med hundra ark i varje, bara det blir tusen blad. Det kommer att hjälpa jättemycket, säger han.

Nu hoppas Niclas Persson att fler ska inventera sina förråd.

– Man känner sig ganska liten när något sådant här stort händer i hela världen, så jag började fundera på hur man kan bidra till att göra saker lite bättre.

En nyttillverkad plastbit plockas ur den vita fyrkantiga3D-printern

Ännu en del är färdigtillverkad och plockas ur 3D-printern.

Fantastisk respons från vården

Linn Bergqvist är teknikpedagog på Komtek, som har fått i uppdrag av Örebro kommun att samordna tillverkningen av skyddsvisir. Hon är glad över att studenterna vid Örebro universitet vill hjälpa till.

– Det är så fantastiskt och så värmande! Jag kom precis tillbaka från en runda på stan och fick med mig flera tusen ark OH-plast från både skolor, andra instanser och privatpersoner. Det finns en sådan solidaritet och kärlek, säger hon.

Komtek samlar in de färdiga skyddsvisiren som tillverkas dels i de egna lokalerna vid Tullängsskolan, och dels på Örebro universitet. Visiren lämnas sedan över till kommunen, där kommunstaben fattar beslut om hur de ska fördelas mellan regionens och kommunens vårdinstanser.

– Hittills har vi levererat ungefär 300 visir till USÖ och 200 till Örebro kommun. Det är svårt för oss att veta var behoven är störst, så det är jättebra att vi inte behöver ta det beslutet själva.

Responsen från vårdpersonalen har varit fantastisk, berättar Linn Bergqvist.

– De blir så otroligt tacksamma och lyckliga när vi kommer. Det är så kul att vi har kunnat styra om vår verksamhet och kan göra något på riktigt, nu när vi har fått ta paus i våra Komtek-kurser på grund av corona-pandemin.

Gula och svarta nyprintade plastdelar läggs på hög på ett vitt bord. I bakgrunden skymtar ett färdigt skyddsvisir.

Snart är det dags att sätta ihop plastbitarna med OH-ark för att få färdiga visir.

Sex delar i timmen

I Teknikhuset har ytterligare två skrivare blivit klara med sin plastdelar. Sex stycken i timmen är maxkapaciteten här. En 3D-utskrift tar tid och därför försöker nu många som har skrivare att hjälpa till.

Samir Dia reser sig och går bort och hämtar de två nytillverkade plastbitarna och lägger dem i högen bland de andra. På bordet ligger nu material till 40 visir som kan användas av vårdpersonal. Och det ska bli betydligt fler den närmaste tiden.

– För mig känns det självklart. Kan man bidra med något vill man ju göra det, säger Samir Dia.

Text: Anna Lorentzon och Jesper Mattsson

Foto: Jesper Mattsson

För den som vill skänka bort gamla OH-ark finns en låda utställd på disken i receptionen i Entréhuset på Campus Örebro.