Könsskillnader i hjärnan uppstår före hormonpåverkan

Per-Erik Olsson, professor i biologi vid Örebro universitet, har visat att könsskillnader i hjärnan uppstår innan hormonproduktionen har startat.
Könsskillnader i hjärnan uppstår tidigare än man tidigare trott och de styrs inte enbart av könshormoner som testosteron. Det har forskare vid Örebro universitet kunnat visa för första gången.
Läs den vetenskapliga artikeln:
Temporal sex specific brain gene expression pattern during early rat embryonic development
Forskningsprojektet har finansierats av Vetenskapsrådet.
Varenda cell i vår kropp har ett kön. Men det mesta av forskningen har hittills fokuserat på våra könskörtlar – äggstock eller testikel – och inte på hjärnans tidiga utveckling.
Per-Erik Olsson, professor i biologi vid Örebro universitet, har studerat hjärnor isolerade från råttembryon innan könskörtlar eller hormoner hunnit bildas. Resultaten visar att genen SRY på Y-kromosomen, känd för att styra utvecklingen av testiklar, också är aktiv i hjärnan. Den fungerar som en startsignal för manlig hjärnutveckling redan dag 12 i råttembryots utveckling – före testikelns bildning dag 13 och innan hormonproduktionen har startat dag 14.
– Det visade sig att signalerna i hjärnan kommer före vi har börjat producera hormoner. Det tyder på att könsspecifik hjärnutveckling startar tidigare än man tidigare har kunnat visa, säger Per-Erik Olsson.
Separata signalvägar för könsskillnader i hjärnan
Men trots att både könsskillnader i hjärnan och utvecklingen av testiklar startar med samma gen, SRY, visar forskningen att signalvägarna skiljer sig åt. I hjärnan aktiveras andra signalvägar för könsspecifik utveckling än de som styr testiklarnas utveckling.
– Den traditionella teorin var att testikeln bildas först, frisätter testosteron och att testosteron och andra hormoner formar hjärnan. Men våra resultat visar att även om gener styr utvecklingen i både testiklar och hjärna, kan man inte dra direkta paralleller mellan utvecklingen av könsorgan och könsskillnader i hjärnan, säger Per-Erik Olsson.
Viktig pusselbit i utvecklingsbiologi
Enligt Per-Erik Olsson kan studiens resultat få stor betydelse i framtiden, inte bara för förståelsen av biologiska mekanismer bakom könsskillnader utan också för olika sjukdomstillstånd. Många sjukdomar är könsspecifika, som till exempel autism, där omkring 70 procent av de drabbade är män.
– Att förstå hur hjärnan utvecklas olika hos hanar och honor kan ge nycklar till varför vissa sjukdomar drabbar könen olika, säger han.
Text: Jasenka Dobric
Foto: Jasenka Dobric