Influensavaccin kan skydda mot hjärtinfarkt
Evidensläget är så starkt att influensavaccination bör ges systematiskt, särskilt till patienter med hjärt–kärlsjukdom och efter hjärtinfarkt. Det menar forskaren Ole Fröbert vid Örebro universitet.
Influensavaccination kan minska risken för hjärtinfarkt. Det visar en ny vetenskaplig översikt med forskare från Örebro universitet. Resultaten tyder på att vaccinet inte bara skyddar mot influensa, utan också kan dämpa inflammation som bidrar till hjärt–kärlsjukdom.
Studien “The flu shot and cardiovascular protection: Rethinking inflammation in ischemic heart disease” har publicerats i tidskriften Atherosclerosis.
Författare är Ole Fröbert, Ida B. Pedersen, Astrid J. Hjelholt, Christian Erikstrup och Sara Cajander.
– Influensavaccination verkar göra mer än att förebygga influensa. Hos patienter med hjärt–kärlsjukdom, särskilt efter hjärtinfarkt, är den kopplad till färre hjärt–kärlhändelser och lägre dödlighet. Det gör den till en enkel och underutnyttjad förebyggande åtgärd, säger Ole Fröbert, affilierad professor vid Örebro universitet.
Välkänt samband mellan influensa och hjärtinfart
Sambandet mellan influensa och hjärtinfarkt är väl känt. När kroppen bekämpar infektionen ökar inflammationen. Det kan bidra till att plack i blodkärlen brister och orsakar en infarkt.
– Influensa kan utlösa en hjärtinfarkt genom att orsaka en kraftig inflammatorisk reaktion i kroppen. Det kan aktivera kärlväggen, öka blodets levringsförmåga och göra plack mer instabila, vilket ökar risken för blodpropp i kranskärlen, säger Ole Fröbert.
I den nya artikeln går forskarna igenom både observationsstudier och egna randomiserade studier. Sammantaget visar dessa att personer som vaccinerar sig har lägre risk för allvarliga hjärt–kärlhändelser. Den största nyttan ses hos patienter som nyligen haft en hjärtinfarkt.
Bredare effekt av vaccin
Forskarna lyfter också fram att influensavaccin kan påverka immunförsvaret på fler sätt än tidigare känt.
– I studier har nyttan setts mycket tidigt, ibland redan inom en vecka, innan kroppen hunnit bygga upp ett fullt antikroppssvar. Det tyder på att vaccinet kan ha bredare immunmodulerande effekter, säger Ole Fröbert.
Artikeln är en översikt av befintlig forskning, och forskarna betonar att fler studier behövs.
– Vi behöver bättre förstå exakt vilka immunologiska mekanismer som ligger bakom effekten, och om till exempel upprepad vaccination eller nya vaccintekniker kan ge ännu bättre skydd, säger Ole Fröbert.
Samtidigt understryker forskarna att evidensläget redan är så starkt att influensavaccination är en etablerad, högprioriterad riktlinjerekommendation. Den bör därför genomföras systematiskt i klinisk praxis, särskilt hos patienter med hjärt–kärlsjukdom och efter hjärtinfarkt.
Text: Jesper Eriksson
Foto: Engedal Fotografi