”Kommunikation har blivit en funktion för universitetens överlevnad”

Länge har ökat antal studenter och växande verksamhet varit tecken på framgång för universitet och högskolor. Nu är läget ett annat. I Danmark minskar antalet studieplatser och i Norge talar regeringen om att tillväxten är över. Även i Sverige ökar den ekonomiska pressen och flera svenska lärosäten drar ned på personal.

– Efter decennier av ständig expansion har tillväxten i högre utbildning planat ut – och på vissa håll vänt. Det gör att universiteten behöver prioritera hårdare och motivera sina val, säger Hogne Lerøy Sataøen, forskare i medie och kommunikationsvetenskap vid Örebro universitet.

Kommunikatörer – en nyckelgrupp

Trenden syns inte bara i Skandinavien. Europeiska studier visar att de flesta universitet inte längre tror på tillväxt de kommande åren.

– Vi ville förstå hur det här upplevs inifrån. Kommunikatörer är en nyckelgrupp eftersom de arbetar mitt i flödet av krav, förväntningar och strategiska omställningar. De är ofta de första som fångar upp att spelreglerna håller på att förändras, säger Hogne Lerøy Sataøen.

Tillsammans med forskarkollegan Daniel Lövgren vid Uppsala universitet står han bakom en färsk studie som bygger på intervjuer med kommunikatörer i Danmark, Norge och Sverige. Resultatet visar att universitet i dag talar om sig själva på ett annat sätt än tidigare. Fokus har flyttats från att handla om ambition och expansion till frågor om värde, relevans, effektivisering och prioriteringar.

– Det är en ganska fundamental förskjutning: från att sälja framtidstro till att förklara varför man finns. Vi blev förvånade över att se hur tydligt skiftet redan märks i vardagen, säger Hogne Lerøy Sataøen.

Legitimerar sin existens

Forskarna drar slutsatsen att kommunikation har fått en mer central roll. När tillväxt inte längre är självklar behöver universitet i högre grad visa vilken nytta de gör.

– Kommunikation har blivit en fråga om legitimitet och i förlängningen överlevnad, säger Hogne Lerøy Sataøen.

Samtidigt ser han risker med utvecklingen.

– Vi ser en tendens till att lärosäten positionerar sig genom att undvika känsliga områden eller anpassa sig starkt till politiska signaler.

På vilket sätt kan dessa kunskaper komma till nytta i samhället?

– Högre utbildning spelar en central roll i samhället. Det är en ”tung” sektor och när villkoren förändras behöver vi förstå hur den rollen omförhandlas.  När universiteten inte längre växer blir frågan om prioriteringar avgörande: vad ska vi satsa på – och varför? Vår studie hjälper till att förstå hur de valen formas och kommuniceras, säger Hogne Lerøy Sataøen.