Kvinnors arbete i hemmen underlättar långvariga inbördeskrig

Jenny Hedström

Jenny Hedström

Kvinnor skickar mat till fronten, syr uniformer och föder barn som blir soldater. Örebroforskaren Jenny Hedström har fått 3,1 miljoner kronor från Vetenskapsrådet för att undersöka vilken roll kvinnors hushållsarbete spelar för långvariga krig – med Myanmar som utgångspunkt.

– Kvinnor stöttar upp i områden där offentliga medel, i den mån de alls existerar, främst spenderas på att bygga upp och upprätthålla militär makt, snarare än allmän välfärd. När samhället drar sig tillbaka organiserar sig kvinnor i grupper och deras arbete blir samtidigt centralt för att upprätthålla krigsföring. Ändå pratar vi sällan om det, säger Jenny Hedström.

Hon är forskare i genusvetenskap vid Örebro universitet och har jobbat med kvinnors rättigheter och demokrati i Myanmar i många år – och skrivit en doktorsavhandling om kopplingen mellan inbördeskrig och hushållet.  

Landet har världens längsta inbördeskrig där motsättningarna mellan den burmanska majoritetsgruppen och olika etniska minoritetsgrupper präglat landets utveckling sedan självständigheten från britterna 1948.

Freds- och reformprocess

Mycket har blivit bättre sedan 2011 då den pågående freds- och reformprocessen startade. Fram till dess var landet helt stängt och i stort sett utan banker, elektricitet och bilar. Nu finns internationella organisationer på plats och i städer finns det internet, affärer, universitet och kaféer.

– Men landet har fortfarande av ett kaosartat säkerhetspolitiskt läge och gränstrakterna mot Kina och Thailand är kontrollerade av etniska rebellarméer, säger Jenny Hedström.

Hon ska undersöka hur och varför inbördeskrig som detta fortsätter, trots den statliga militärens överlägsna kapacitet och om hushållet, och det arbete kvinnor utför, kan vara ett möjligt svar.

Tre olika konfliktområden

Projektet är en kvalitativ fallstudie och utgår från en kombination av intervjuer och etnografisk forskning. För att möjliggöra jämförelser mellan olika fall kommer projektet samla in data i tre olika konfliktområden i Myanmar, där tre olika icke-statliga väpnade grupper kontrollerar territorium av varierande storlek.

Målet är att bredda nuvarande teoretiska och empiriska analyser av hur konflikter, militarisering och inbördeskrig kan förstås. Med hjälp av teori från feministisk politisk ekonomi kommer projektet teoretisera hushållets roll i att möjliggöra långvariga krig och öppna upp för nya perspektiv.

Text: Linda Harradine
Foto: Privat