Lång historia av självkontroll i fotboll

– Idealet är fortfarande att inte tappa huvudet: du ska visa känslor men inte gå över gränsen. Se hur arg Pep Guardiola [tränare i Manchester City] blir när en spelare får gult kort för protest eller snack. Man vill att laget och spelarna ska ha självkontroll. Det var ett skäl till att kyrkan och eliten redan på 1800-talet värnade fotbollens utveckling, säger Dominik Döllinger, forskare i sociologi vid Örebro universitet.

Denna tid på året beger sig tusentals svenskar till arenor runt om i landet för att se matcher i damallsvenskan (började i helgen) och herrallsvenskan (kommande helg), och alla andra serier. Men att fotbollen skulle bli en publiksport var inte tanken när regelverk och organisationer skapades på 1800-talet.

Skolning för det moderna samhället

– När fotbollen började etableras på elitskolorna i England var det för att träna elitens barn för ett liv i byråkrati och affärsliv. Det är där den moderna fotbollen börjar, för att fostra människor till det moderna samhället. Det passade kyrkan, som skapade många klubbar, bland andra Aston Villa och Everton., säger Dominik Döllinger.

I en nyligen publicerad vetenskaplig artikel skriver Dominik Döllinger om vad som präglade fotbollen när den växte fram. Han använder begreppet ”asketisk atleticism” för att beskriva de kulturella förändringar som driver fram skapandet av regelverk, organisationer och rationella ramar för fotbollen. En sport som tidigare var våldsam och råbarkad och spelades på gator och fält. Fotbollen var förankrad i arbetarklassen och blev väldigt snabbt en stor publiksport. Snart professionaliserades utövandet.

Barnfotboll har spår av gamla ideal

– Jag tränar min sons lag och i barnfotbollen fungerar det fortfarande på många sätt enligt de gamla idealen: det ska inte vara viktigt om man vinner, man ska inte provocera andra genom att bli superglad, man ska lära sig reglerna. Den fotboll jag lär ut där är egentligen närmare idealen om ”asketisk atleticism” än elitfotbollen, säger Dominik Döllinger.

Dominik Döllinger spelade elitfotboll som ung och planen var länge att fortsätta försörja sig som fotbollsspelare. Han har spelat med - och mot - många i den generation tyska världsspelare som vann VM-guld 2014. Han ser flera likheter mellan svensk och tysk fotboll.

Likheter mellan tysk och svensk fotboll

– I Tyskland är fotboll den stora sporten och tillsammans med kyrkan en av två riktigt starka institutioner i samhället, särskilt på landsbygden. Precis som i Sverige är klubbarna styrda av sina medlemmar och engagemanget på läktarna och runt klubbarna är likartat, säger Dominik Döllinger.

Dominik Döllingers favoritklubb är Borussia Dortmund, en av de stora publikklubbarna i Tyskland, känd för ståplatsläktaren ”den gula väggen” som lyfter laget under matcherna.