Mätbara kunskapskrav står i vägen för improvisation som engagerar
Christina Larsson
Improvisation i musikundervisningen kan väcka känslor, intresse och engagemang hos elever, men används i liten utsträckning i den svenska grundskolans klassrum.
– Improvisation nämns inte i kunskapskraven och prioriteras därför ned till förmån för mål som går att mäta, säger Christina Larsson, forskare i musikvetenskap med didaktisk inriktning vid Örebro universitet.
Hon har intervjuat lärare, spenderat tid i klassrum och gått igenom forskningslitteraturen för att få en förståelse för hur lärare använder sig av improvisation i undervisningen.
– Lärarna i min studie använder improvisation till viss del, men kallar det för rytmik, gestaltning eller uppvärmningsövningar. Begreppet improvisation relaterar lärarna främst till jazz eller blues och känner då att de saknar kunskap och färdigheter. Därför behöver vi inkludera olika former av improvisation för klassrumsundervisning i lärarutbildningen, säger Christina Larsson.
För forskningen visar att mycket går förlorat när improvisation inte får en självklar plats i undervisningen. Genom improvisation kan elever lära sig fatta självständiga musikaliska beslut, lyssna på andra och svara musikaliskt. Dessutom lär de sig uttrycka sig genom kropp, känsla och musik visar Christina Larssons avhandling.
Släppa prestationskrav
– Det bästa är om läraren kan släppa prestationskrav och istället se sig som en medspelare tillsammans med eleverna.
Under avhandlingsarbetet genomfördes improvisationsworkshops med lärare, som gav material till att planera lektioner där improvisation ingick. Detta följde hon upp genom att besöka lärarnas klasser och observera lektionerna.
– Det är härligt att se när elever blir engagerade och ett riktigt intresse väcks genom estetiska erfarenheter i improvisation. Självklart händer det inte hela tiden – och ibland är ögonblicket över så snabbt att läraren inte ens hinner uppfatta det.
En riktig ögonöppnare
Christina Larsson har en bakgrund som sångpedagog och lärare på grundskolor, kulturskolor, folkhögskolor och lärarutbildningar. Det var under masterutbildningen som hon insåg betydelsen av improvisation på allvar.
– Jag fick en riktig ögonöppnare och en omvälvande erfarenhet under en improvisationskurs.
Hon har använt sig av John Deweys begrepp estetiskt erfarande i sin undersökning av improvisation i undervisningen. Det beskriver erfarenheter som skiljer sig från dem som bara passerar utan att göra ett intryck. Begreppet handlar inte bara om musik utan kan också beskriva andra minnesvärda livserfarenheter.
– Det handlar om en förhöjd sinnesnärvaro, som lämnar ett avtryck. Vägen dit går genom lärarna som genom att de återfår ett professionellt ansvarstagande även får större möjlighet att uppmärksamma och värdera också de omätbara kvaliteterna i undervisningen.
– Och jag hoppas att min avhandling kan vara ett bidrag till både utveckling av lärares förståelse och praktik och utveckling av lärarutbildningar i musik.
Text och foto: Linda Harradine