Ny studie: Därför väljer universitetsstudenter att fuska

Det är viktigt att förstå att vi som pedagoger är viktiga för studenternas lärande, menar Anna Kremel och Andreas Nilsson som intervjuat studenter som åkt dit för fusk.
Press från flera håll kan påverka studenters beslut att fuska. Det visar en ny studie från Örebro universitet, där Örebroforskarna Anna Kremel och Andreas Nilsson har intervjuat studenter som blivit fällda för fusk.
– Det började med att vi anmälde många studenter och var frustrerade över att det inte gjorde skillnad. Vi kände att vi behöver förstå studenterna och deras situation för att kunna förebygga fusk snarare än att komma in när det redan skett, säger Andreas Nilsson, lärare och forskare i företagsekonomi vid Örebro universitet.
Känslig fråga att prata om
Studien bygger på intervjuer med studenter vid Örebro universitet som fällts för fusk av disciplinnämnden. Forskarna kontaktade 150 studenter, men endast nio deltog i intervjuerna. 138 personer valde att inte svara, trots påminnelser.
– Det är känsliga frågor och något de flesta egentligen inte vill erkänna eller prata med andra om. Några av de vi intervjuade sa att det var första gången de pratade med någon annan om sitt fusk och några var tacksamma för att få prata om det, säger Anna Kremel, lärare och forskare i företagsekonomi vid Örebro universitet.
Olika typer av press
I studien identifieras tre övergripande teman som påverkar studenters beslut: välmående, akademisk framgång och tradition. Dessa kopplas till både inre och yttre former av press – från studenterna själva, från studierna eller från omgivningen.
När krav och påtryckningar byggs upp från flera håll samtidigt kan det bidra till att studenter väljer att ta en enkel utväg och fuska.
– Vi upptäckte i studien att det inte bara är universitetets aktiviteter som bidrar till deras beslut att fuska utan det är hela deras liv som samverkar för att skapa en situation som de försöker hantera genom att fuska, säger Andreas Nilsson.
Lärarnas bemötande spelar roll
Forskarna drar slutsatsen att lärosäten behöver ta hänsyn till de krav studenter utsätts för och utveckla pedagogiska strategier för att minska pressen – och därmed risken för fusk.
Att förstå processen bakom studenternas beslut är ett viktigt steg på vägen. Många studenter lyfter exempelvis vikten av relationen till läraren.
– Vi behöver förstå att vi som pedagoger är viktiga för studenternas lärande. Hur vi möter dem påverkar dem. Det är inte alltid lätt att möta alla studenter särskilt om vi har stora studentgrupper, något som vi ofta har i ämnet företagsekonomi som vi undervisar i, säger Anna Kremel.
Fusk – så funkar det på universitetet
- Fusk innebär att någon med otillåtna medel, eller på annat sätt, vilseleder vid prov eller när en studieprestation ska bedömas.
- Enligt högskoleförordningen har högskolor en skyldighet att göra en utredning om en student misstänks ha gjort något otillåtet i sina akademiska studier.
- Fusk kan leda till disciplinära åtgärder, som till exempel en varning eller avstängning.
- Antalet varningar och avstängningar vid alla lärosäten i Sverige var drygt 2300 under 2025. Det motsvarar 0,68 procent av alla helårsstudenter. Största kategorin ärenden är otillåten användning av AI-verktyg, enligt UKÄ.
- Vid Örebro universitet var det 90 personer som fick en varning eller stängdes av under 2025.
- Här kan du ta del av studien Under Pressure! Interviews with students convicted of academic dishonesty
Text: Anna Lorentzon
Foto: Jerry Gray