Årets alumn fick sitt pris

Nu har årets alumn vid Örebro universitet, Rickard Olsson, fått ta emot sin utmärkelse. Prorektor Gunilla Lindström överlämnade diplom och blommor i samband med att Rickard höll en föreläsning under rubriken Det lönar sig att veta mest i universitetets aula.

Gunilla Lindström berättade att det fanns 27 nomineringar till utmärkelsen Årets alumn och att valet på Rickard Olsson motiverades med att han för fram kunskapsidealet medialt.

Pristagarens föreläsning var en berättelse om hans egen väg till kunskaperna, hur han hamnade på dåvarande Högskolan i Örebro 1989 och hur hans karriär sedan utvecklat sig med olika uppdrag i radio och tv.

– Man blir en tryggare individ med kunskaper, sade Rickard Olsson. För hans egen del var det litteraturvetenskapen som blev det stora lyftet när han började på kulturvetarlinjen. Den öppnade nya världar för honom och det blev en så stark upplevelse att han nu sparar en summa varje månad för att kunna ge den åttaåriga dottern ett ”friår” på universitet för att läsa litteraturvetenskap.

En engagerad student

– Det gav mig kunskaper i psykologi, filosofi och en större vokabulär, det betydde väldigt mycket. Högskolan i Örebro var också tidigt framme när det gällde kommunikationsvetenskap. Jag tycker det är en poäng att tänka på att kommunikation ursprungligen betyder ”gemensam” medan informera betyder ”avbilda”, det är en tänkvärd skillnad.

Universitetslektor Carsten Ljunggren var lärare i kommunikationsvetenskap för Rickard Olsson.

– Jag minns honom som en påtagligt engagerad student, sade Carsten efter föreläsningen när han fick en pratstund med Årets alumn och överlämnade boken The Public and its Problems av den amerikanske filosofen John Dewey, som myntade begreppet ”Learning by doing”, som handlar om att kunskap måste kunna ha verklighetsanknytning och kunna bli till nytta.

Många frågor

Om den kunskap man ska ha i frågesporten Vem vet mest? är nyttig och har verklighetsanknytning må vara osagt, men Rickard Olsson berättade att det är en krävande inspelning, som sker i högt tempo. Hittills har man förbrukat 49 000 frågor.

– Vi förbrukar ett Trivial Pursuit i veckan. Frågorna måste kollas och dubbelkollas, varje fråga tar i genomsnitt en halvtimme att göra och tv-publiken är vaken för allt som kan vara fel. Om jag uttalar ”kora” som ”kååra” i stället för ”koora” kommer det omedelbart en språklektion på fyra A4-sidor med ettans radavstånd.

Att vara allmänbildad är att ha koll på både Goethe och Paradise Hotel.

– Det finns beskäftiga människor som har slutat lära sig saker, som inte anser att musik efter 1970 och litteratur efter 1950 är något att känna till. Jag har märkt att de som är tvärsäkra till 90 procent har fel medan de som är lite mer ödmjuka i 90 procent av fallen har rätt. Tyvärr är det ofta de tvärsäkra man följer.

Melodifestivalen

Rollen som programledare i Melodifestivalen tyckte han var både rolig och lärorik. Den gav också insikter i hur kvällstidningarna arbetar.

– Det var någon som sa ”efter de första programmen mosar vi er, men sedan bygger vi mot Globen”. Dramaturgin var uppenbar, rubrikerna överraskande och fantasifulla. Vi reste tillsammans på tåg från de olika spelplatserna. Kvällstidningsreportrarna slog ofta ned blicken och tittade lite generat åt sidan.

Rickard Olsson är frilans. För närvarande är Vem vet mest? en tyngdpunkt, men han har olika uppdrag som programledare, moderator och presentatör. Drömmen är att få göra ett dagligt tv-program som liknar den goda kvällstidningen.

– Det skulle vara genreöverskridande och kunna handla både om valet och om Melodifestivalen.

Text  Lars Westberg