Inkontinens leder ofta till sämre hälsa

Ny forskning visar att många människor med urininkontinens också drabbas av olika psykosomatiska besvär, som trötthet, sömnsvårigheter och muskelsmärtor.
- Urinläckage kan vara ett påtagligt socialt handikapp med betydande negativ inverkan på livskvaliteten, konstaterar Örebroforskaren Karin Franzén som med sin doktorsavhandling i kirurgi bidrar till en ökad kunskap om ett ofta underskattat folkhälsoproblem.

Cirka en halv miljon människor i Sverige lider av någon form av urinläckage, och det är dubbelt så vanligt hos kvinnor som hos män. Men eftersom de flesta inte söker hjälp är problemet både underdiagnostiserat och underbehandlat, berättar Karin Franzén, som är överläkare i gynekologi och obstetrik på Kvinnokliniken vid Universitetssjukhuset Örebro.

Hon har bland annat undersökt hur urininkontinens hos kvinnor påverkar hälsa och livskvalitet.

Känner sig utsatta

- Vi upptäckte att det tycks finnas ett samband mellan urininkontinens och ett flertal psykosomatiska besvär, som trötthet, matthet, sömnsvårigheter och smärta i musklerna, samt en uttalad känsla av utsatthet.

Enligt Karin Franzén visar detta hur angeläget det är att nå ut med information till dem som lider av inkontinens eller riskerar att drabbas av det i framtiden. Hon har därför utvärderat effekten av en informationskampanj riktad till ett urval av befolkningen.

Cirka hälften svarade på den uppföljande enkäten, och av dem ansåg 80 procent att urininkontinens är ett viktigt hälsoproblem. 66 procent svarade att de fått ny kunskap genom kampanjen, och av dem som hade egen erfarenhet av problemet tyckte närmare hälften att de fått användbar information.

Uppmuntrande resultat

- Och för en dryg femtedel av dem som svarade ledde kampanjen till att de började med egenvårdsinsatser, framför allt knipövningar, säger Karin Franzén.

- Det är ett uppmuntrande resultat, som visar att det går att sprida kunskap om urininkontinens och stimulera till egenvård på ett kostnadseffektivt sätt.

Karin Franzén anser också att all utvärdering av urininkontinens hos patienterna bör omfatta en mätning av livskvaliteten, eftersom de personliga upplevelserna av problemet skiljer från person till person. Har personen ingen negativ påverkan på sin livskvalitet är det onödigt att sätta in en behandling.

Jämförelse av behandlingar

I sin avhandling presenterar hon två frågeformulär som visat sig användbara.

- Inte minst när det gäller uppföljning och värdering av olika behandlingar är det viktigt att mäta hur patienten själv upplever förändringar i livskvalitet och väga det mot eventuella biverkningar.

Slutligen har Karin Franzén i sin forskning jämfört effekten av två behandlingar som används vid så kallad trängningsinkontinens, vilket innebär att man läcker urin i samband med en ofta plötslig känsla av stark kissnödighet. Både elektrostimulering och medicinering hade en klar effekt, men undersökningen kunde inte visa någon skillnad i resultat mellan metoderna.

Text: Ingrid Lundegårdh