30 miljoner till forskning om ungdomars psykiska hälsa
Örebroforskare har fått 30 miljoner kronor för att undersöka hur man på ett mer effektivt sätt kan motverka att ungdomar utvecklar psykiska problem. De kommer att fokusera på underliggande faktorer bakom välkända problembeteenden för att göra det möjligt att behandla helheten istället för att fokusera på ett problem i taget. Forskningsrådet för Arbetsliv och Socialvetenskap, Formas, Vetenskapsrådet och VINNOVA står gemensamt bakom satsningen.
– Trots decennier av forskning om ungdomars psykiska problem saknas kunskap om samsjuklighet. Det vill säga att olika problem och faktorer tillsammans gör att problemen inte bara stabiliseras utan också ökar, säger professor Margaret Kerr, som är ansvarig för den tvärvetenskapliga studien, som involverar forskare inom psykologi, historia, statskunskap och folkhälsovetenskap.
– Vi har redan behandlingar som riktar sig mot enskilda problem. Det kan handla om utagerande beteenden som kriminalitet, våld eller mobbing och internaliserade problem som till exempel depression, lågt självförtroende eller självskadebeteende. Samtidigt börjar vi känna till att det finns underliggande förhållanden som ligger bakom alla dessa olika sorters beteenden.
Forskarna kommer att fokusera på de största riskfaktorerna, som ligger bakom välkända utagerande och internaliserade problem: auktoritärt föräldraskap, sömnproblem, stress och trakasserier.
– Vi vet att dessa samverkande riskfaktorer gör att problemen kan bli långvariga men vi ska undersöka om de dessutom kan vara upphovet till problemen från start.
Ett trendbrott
Projektet började som ett samarbete mellan två forskargrupper i psykologi. Center for Developmental Research, CDR, och Center for Health and Medical Psychology, CHAMP. CDR har lång erfarenhet av att arbeta med longitudinella metoder, det vill säga att man regelbundet följer upp stora grupper av barn och ungdomar över längre tid. Inom CHAMP har man den kliniska kompetensen och lång erfarenhet av experimentella studier.
– Men för att vi skulle få en bättre bild hur samsjuklighet utvecklas i ungdomars vardagsmiljöer så utvecklade vi projektet vidare tillsammans med forskare i historia, statskunskap och folkhälsovetenskap vid Örebro universitet, säger Margaret Kerr.
– I den här studien kommer vi att följa ungdomar i sex kommuner under fem år. Vi kommer att samla in information från ungdomarna själva men också från deras föräldrar och kamrater. Men vi kommer dessutom att arbeta med interventioner inriktade på de riskfaktorerna vi har identifierat för att se om det påverkar problem med utagerande beteenden och internaliserade problem.
– Om det ger resultat är det ett trendbrott som gör att vi kan utveckla behandlingar efter helt nya riktlinjer, säger Margaret Kerr.
Text: Linda Harradine