Fler likheter än skillnader mellan mäns och kvinnors symptom vid hjärtinfarkt

Det finns inga stora skillnader mellan könen när det gäller symptom vid hjärtinfarkt, och symptomen varierar hos både män och kvinnor. Av de fler än 1900 hjärtpatienter från hela landet som deltog i en forskningsstudie vid Örebro universitet hade färre än hälften insjuknat plötsligt med svår bröstsmärta och illamående eller kallsvett, den ”klassiska” bilden av en hjärtinfarkt.

Fakta

Varje år drabbas cirka 38 000 personer i Sverige av akut kranskärlssjukdom (AKS), som inkluderar akut hjärtinfarkt och instabil kranskärlssjukdom. Vanliga symptom är ihållande bröstsmärta, tryckande, åtstramande smärta eller obehag i bröstet som kan stråla ut i armar, hals, käke, rygg eller mage. Samtidigt kan man också bli illamående, kallsvettig, känna sig yr, uppleva andnöd och känna sig trött/och orkeslös.

- Totalt sett var det mer likheter än skillnader mellan män och kvinnor när det gäller symptomen, konstaterar specialistsjuksköterskan Marie Thuresson, som nyligen presenterade en doktorsavhandling i medicinsk vetenskap vid Örebro universitet.

- Det som är viktigt är att både män och kvinnor är medvetna om att en mer långsam och gradvis försämring kan vara lika farlig som ett snabbt insjuknande och kräva lika snabb vård.

Många väntar för länge

Bakgrunden till hennes forskning är att många patienter väntar för länge innan de kontaktar vården. Vid akut kranskärlssjukdom (AKS), som inkluderar akut hjärtinfarkt och instabil kranskärlssjukdom, ska behandlingen helst starta inom en timme efter de första symptomen, för att undvika bestående skador på hjärtmuskeln. Men i genomsnitt tar det cirka två timmar innan patienten eller en anhörig vänder sig till vården, en siffra som varit oförändrad i många år.

Dessutom är det förvånansvärt få som väljer att åka ambulans till sjukhuset, endast mellan 50 och 60 procent, vilket fördröjer behandlingen ännu mer.

Tre procent ringde själva 112

- Ambulansen är i dag sjukhusets förlängda arm, med kompetens att ge avancerad hjärtsjukvård, sända EKG till sjukhuset och påbörja behandling, säger Marie Thuresson, som har en lång erfarenhet av akut hjärtsjukvård.

Men trots att tre fjärdedelar av patienterna trodde att deras symptom orsakades av hjärtproblem, var det bara tre procent som själva ringde till 112 för ambulans. De flesta kontaktade i stället en familjemedlem för att få stöd och hjälp.

- Undersökningen visar att många människor inte tycks vara medvetna om hur viktig tiden är. Vid minsta misstanke om hjärtproblem bör man ringa 112, inte vänta och se hur det utvecklar sig.

Nationell kartläggning

Marie Thuresson har undersökt insjuknandet hos patienter med AKS ur ett nationellt perspektiv, både totalt sett och uppdelat i olika undergrupper som exempelvis kön och ålder. Hon har bland annat kartlagt symptom, patienternas egna upplevelser av symptomen, deras och anhörigas reaktioner och agerande, samt vilka faktorer som påverkar beslutet att söka vård och användning av ambulans.

Tanken är att resultaten ska kunna användas i utformningen av informationsmaterial till patienter, anhöriga och allmänhet för att minska fördröjningen och få fler att utnyttja möjligheten till ambulans vid misstänkt hjärtinfarkt.

Text: Ingrid Lundegårdh