Humor bryter isen i fosterfamiljer
Skämt, skojande och skratt är viktigt för att fosterbarn ska känna sig hemma i sina nya familjer visar ny forskning vid Örebro universitet. Bra rutiner, en möjlighet att påverka och att fosterfamiljen har respekt för de biologiska föräldrarna har också stor betydelse för ungdomar i fosterhem.
– Att känna sig hemma symboliserades för många av att de fick ta mat i kylskåpet själva eller av att de fick följa med på utflykter och semestrar som en i familjen, säger Lena Hedin, som har skrivit en doktorsavhandling i socialt arbete vid Örebro universitet.
Hon har intervjuat ungdomar, som placerats i olika slags fosterfamiljer, och hennes forskning visar hur viktigt det är att familjen gör saker tillsammans.
– Känslomässig värme skapas genom att göra saker tillsammans och humor och vänligt skämtande fyller många funktioner. Det sprider en känsla av gemenskap, lindrar spänningar, kan lösa konflikter och är avkopplande. En tjej berättade till exempel att hon hade varit skeptisk till sin nya familj men att en semesterresa blev vändpunkten då hon upptäckte hur roliga de faktiskt var!
Påverka valet av familj
Lena Hedins forskning visar att fosterbarn som placeras i familjer de känner innan placeringen kommer in snabbare i gemenskapen. Det underlättar tillhörigheten, speciellt i början av placeringen, att som fosterbarn få vara med och påverka valet av familj.
– Den mest självklara tillhörigheten är i släktinghem men även i traditionella, tidigare okända familjehem kan ungdomen komma att känna sig som hemma även om det tar längre tid för dem att landa.
När ungdomarna som Lena Hedin följt funnit sig tillrätta i sin nya familj märktes detta även i skolan. När de placerades i fosterhem hade flertalet allvarliga skolproblem. De hade skolkat under långa perioder, gått i specialklass eller hade blivit tvungna att gå om en årskurs.
Men redan efter en kortare tids placering i fosterhem gick alla ungdomarna i skolan och arbetade hårt för att få godkänt i alla ämnen. Majoriteten hade en helt annan attityd till utbildning.
Satsar på skolan
– De betonade att de skulle kunna få en bättre framtid genom att sköta skolan. De var stolta över vad de åstadkommit och det visade sig finnas en enorm kapacitet hos ungdomarna!
– Förändringen beror delvis på att ungdomarna nu fick sina grundläggande behov tillgodosedda och mår bättre. De får fasta mat- och sovtider och det gör att de orkar gå upp på morgonen. De får stöd och hjälp med läxor.
När det fungerar riktigt bra mellan den biologiska familjen och fosterfamiljen kan barnet dessutom få hjälp och stöd från båda och den biologiska familjen kan utgöra ett komplement till fosterfamiljen.
– Till exempel fanns det saker de inte ville prata om i fosterfamiljen som de kunde diskutera med sina biologiska föräldrar. Annars kunde det handla om att få åka hem och bara slappna av. Släppa kravet att skärpa till sig som de ofta har på sig själva i fosterfamiljen.
Text: Linda Harradine