Klassrum under lupp

Klassrummen runt om i Sverige är fyllda av samtal, strukturer och förväntningar som inte syns i läroplaner och rapporter. Fredrik Lundström, forskare i svenska vid Örebro universitet, har undersökt spänningar och motstånd på en gymnasieskolas elprogram – både i klassrummet och under praktik på byggarbetsplatser.

– Det är viktigt att veta vad som händer i klassrummet för att kunna förbättra och utveckla utbildningar. För om man genomför förändringar, som går emot klassrummets förutsättningar, blir det motsatt effekt, säger Fredrik Lundström.

Fredrik Lundström har i sin doktorsavhandling studerat hur elever och lärare samtalar och arbetar tillsammans på ett elprogram. Han har studerat hur skolans traditionella strukturer och roller etableras men också förändras över tid.

– Jag har kunnat dokumentera vad som händer i klassrummet och detta är, trots att det inte syns i arbetsbeskrivningar eller rapporter, absolut grundläggande för verksamheten. Det är viktigt att få en vetenskaplig bild av verksamheten innan man tillämpar pedagogiska teorier eller på annat sätt försöker förändra undervisningen.

Inriktade på att göra sina uppgifter

Fredrik Lundström har dessutom följt eleverna under praktik på byggarbetsplatser och hans avhandling visar att det där inte alls finns samma spänningar och motsättningar som i klassrummet.

– Eleverna är inriktade på att göra sina uppgifter och att få verksamheten att flyta smidigt trots att byggarbetsplatser kan vara smått kaotiska platser. Här behöver inte elevernas uppmärksamhet och kroppsliga fixering bli inslag som behöver hanteras på samma sätt som i klassrummet. I klassrummet följer spänningar med ’som en del i paketet’ strukturer på ett annat sätt.

– Jag vill inte argumentera för att vad som kan kallas en lärlingsinriktad, praktisk undervisning är överlägsen klassrummets former men mycket kring klassrummets organisation och strukturer kan diskuteras och utvecklas.

– Jag hoppas och tror att lärare och andra som arbetar inom skolan kan känna igen sig i avhandlingen och att den i förlängningen kan hjälpa dem att bli mer medvetna om samtalet och interaktionen. Detta hoppas jag ska hjälpa dem att utvecklas i sitt eget yrkesutövande.

Text: Linda Harradine