Måste man vara svensk för att vara jämställd?
– Inom utbildningen Svenska för invandrare, Sfi, framställs jämställdhet som något svenskt. Det leder till åtgärder för att rädda invandrarkvinnor, samtidigt som det tystar alternativa förståelser av jämställdhet, säger Jenny Rosén, forskare vid Örebro universitet, som presenterade sin forskning på en internationell konferens i Örebro.
Konferensens fokus var marginalisering av såväl barn som vuxna inom olika områden och hur exkludering och segregation påverkar skola, politik och samhälle och den anordnades med stöd av Vetenskapsrådet vid Örebro universitet.
Jenny Rosén har följt utvecklingen inom Sfi och hennes forskning visar att föreställningar om genus och jämställdhet spelar en avgörande roll för definitionen av invandrare och svenskar. Detta påverkar i sin tur utbildningen.
– Det blir en slags vi och dom situation där svenskhet och jämställdhet går hand i hand. I samtalen återfinns det goda, moderna och jämställda Sverige och motpolen är de traditionella, icke jämställda platser och kulturer som invandrare kommer ifrån.
– Det gör att det är svårt att ta upp problem i Sverige och att den som kategoriseras som svensk inte har något att lära av invandrare, trots att de kan ha lång erfarenhet av jämställdhetsarbete. Talet om jämställdhet präglas ofta av stereotyper om den jämställda, självständiga och krävande svenska kvinnan och den hushållsarbetande och traditionella invandrarkvinnan, säger Jenny Rosén.
Konferensen gav Jenny Rosén tillsammans med forskare från Europa, Asien, Afrika och Nord- och Sydamerika tillfälle att jämföra sina resultat och erfarenheter av problematik kopplat till marginalisering.
Text: Linda Harradine