15 miljoner till Örebroforskning inom hälsa, arbetsliv och välfärd

Det är Metin Özdemir, forskare i psykologi vid Center of Developmental Research, Catharina Calleman, forskare i rättsvetenskap, Christine Roman, professor i sociologi och Lars Kjellin, forskare i psykiatri vid Psykiatriskt forskningscentrum som fått sina ansökningar beviljade.

Två projekt om ungdomars utveckling

Metin Özdemir, forskare i psykologi, har fått sammanlagt 6,8 miljoner kronor för två forskningsprojekt. Det ena handlar om hur man kan minska utbildningsklyftan mellan invandrarungdomar och svenska ungdomar. Det andra projektet ska undersöka hur idrott påverkar ungdomar.

– Det finns många frågor kring ungdomar och idrott som är obesvarade. De flesta är överens om att det är bra för ungdomar att sporta. Men varför är det bra? säger Metin Özdemir.

Tillsammans med sina kollegor Therése Skoog och professor Håkan Stattin vid Center of Developmental Research vid Örebro universitet ska han undersöka vad ungdomar lär sig från idrotten och varför. De hoppas dessutom hitta förklaringar till varför framförallt flickor och invandrare slutar att idrotta.

Det andra projektet handlar också om ungdomars utveckling men fokuserar på de stora skillnader som finns mellan svenska ungdomars och invandrarungdomars skolresultat. Tillsammans med Sevgi Bayram Özdemir och professor Håkan Stattin ska Metin Özdemir undersöka hur och varför de stora skillnaderna i utbildning uppstår.

- Vi behöver förstå de bakomliggande orsakerna för att kunna sätta in rätt åtgärder, säger Metin Özdemir.

Förlängning av projekt kring arbetskraftsinvandring

Catharina Calleman, forskare i rättsvetenskap vid Örebro universitet, har fått 1,2 miljoner kronor för att fortsätta sin forskning kring hur de svenska reglerna om arbetskraftsinvandring fungerar i praktiken.

– En åldrande befolkning i Sverige gör att det anses krävas ett tillskott av människor i arbetsför ålder om tillväxt och välstånd ska upprätthållas. Inom hela EU har det länge pågått diskussioner om hur man ska kunna öka arbetskraftsinvandringen på ett sätt som gagnar länderna, säger Catharina Calleman.

Reglerna kring arbetskraftsinvandring ska se till att människor som redan finns i landet inte trängs undan, säkra invandrares anställningsvillkor och samtidigt göra det möjligt för företag att anställa den kompetens som behövs.

– Vår forskning har redan visat att reglerna gör arbetstagaren starkt beroende av arbetsgivaren och faktisk likabehandling med arbetstagare i landet har getts mycket låg prioritet. Inga krav ställs till exempel på att anställningserbjudanden ska vara bindande och de fackliga organisationernas utlåtanden har liten betydelse och är främst en legitimerande funktion, säger Catharina Calleman.

Projekt barn – den nya föräldrarollen

Christine Roman, professor i sociologi vid Örebro universitet, har fått 3,4 miljoner kronor för att undersöka hur föräldraskapet har förändrats. Målet är att öka kunskapen om föräldrars syn på sitt föräldraskap och på barnuppfostran.

– Nuförtiden finns det en stark tilltro till föräldrars makt att forma sina barn. Det gör barnet till ett sorts projekt. Men hur påverkar föräldrarnas tro på sin egen makt och ansvar dem själva? säger Christine Roman.

– Det finns många frågor. Hur reagerar föräldrar på instruktioner och råd från professionella som arbetar med barn, till exempel förskolelärare, personal på barnavårdscentralen eller rådgivningslitteratur? Hur påverkar de krav och ideal som är kopplade till moderskap och faderskap föräldrarna?

Studien är av internationellt intresse eftersom den genomförs inom den svenska välfärdsstaten och dess jämställdhets- och familjepolitik med en väl utbyggd barnomsorg.

Våld och hot i arbetslivet

Våld och hot i arbetslivet är ett allvarligt arbetsmiljöproblem. Lars Kjellin, forskare i psykiatri vid Örebro universitet och Örebro läns landsting, har fått 3,3 miljoner kronor för att undersöka om det är möjligt att skapa en modell för att hantera hot och våld i slutenvården.

– Vårt mål är att ta fram realistiska förslag till förebyggande åtgärder baserade på etik, bemötande och säkerhet, säger Lars Kjellin.

Utgångspunkten är att en trygg miljö för patienter är ett viktigt sätt att minska förekomsten av hot och våld på psykiatriska kliniker. Tidigare forskning visar att institutioner som har lyckats med att skapa en trygg miljö inte behöver använda tvångsåtgärder i lika stor utsträckning.

– Bra regler och en förmåga att skapa tillit mellan personal och patienter förebygger och hot- och våldsincidenter. Vår bedömning är att projektet kan vara till nytta i andra sammanhang än slutenvården där vårdgivare och andra myndigheter möter sjuka eller på annat sätta utsatta människor, säger Lars Kjellin.

Text: Linda Harradine