17,5 miljoner från KK-stiftelsen till Örebroforskning

Totalt inkom 67 ansökningar och 15 av dem har beviljats. De fyra från Örebro universitet handlar om robotsystem, giftiga kemikalier, växthusodlade grödor och komplexa vapen och säkerhetssystem.

– Vi har verktyg som kan lösa problem inom svenska försvarsindustrin och det här projektet drivs utifrån företagens behov, säger Fredrik Karlsson, professor i informatik vid Örebro universitet.

I samarbete med SAAB Dynamics och BAE Systems ska Fredrik Karlsson utforma metoder för den svenska försvarsindustrin att bli effektivare när det gäller utvecklingen av komplexa system. Forskarna ska kartlägga hur företagens utveckling av mjukvaror går till och se vad företagen lägger sin tid på.

– Svenska försvarsindustrin har fått konkurrens från andra branscher och måste hitta nya sätt att arbeta på för att bli effektivare. För att göra det måste vi först se vart utmaningarna finns och sedan utforma metoder för att analysera dessa, säger Fredrik Karlsson, som KK-stiftelsen har beviljat ett anslag på 4 miljoner kronor till detta projekt.

Ultraviolett ljus i växthus

Åke Strid, professor i molekylär biokemi, har fått 2,7 miljoner kronor för att undersöka om användning av ultraviolett ljus kan höja kvaliteten på de grödor vi odlar i växthus. Forskningen sker i samarbete med Svegro AB och K. Anderssons Plant, som odlar dill, basilika, sallad och gurkor.

– Just tillgången till ljus begränsar odlingarna i växthusen i norra Europa. Grönsaker som inte får tillräckligt med ljus växer dåligt och innehåller mindre näringsämnen. Något som påverkar både smaken och kvaliteten på svenska grönsaker.

Tidigare forskning har visat att små doser av ultraviolett ljus kan kompensera för detta och nu ska forskarna i samarbete med företagen testa detta i större skala utanför labbmiljön.

Fara för miljö och människor

Ännu en forskare vid Institutionen för naturvetenskap och teknik fick ett anslag från KK-stiftelsen. Magnus Engwall, professor i biologi, fick 6,1 miljoner kronor för att tillsammans med Sweco, WSP och Eurofins Environment Testing Sweden AB utveckla en metod för att mäta och riskbedöma förorenad mark.

Naturvårdsverket uppskattar att det finns ungefär 80 000 förorenade områden runt om i Sverige. De innehåller långlivade organiska miljögifter och tungmetaller och är en fara för miljö och människor.

– De kemiska analyser och gränsvärden som används i dag räcker inte för att bedöma hur giftig jorden är. Vårt mål är att ta fram nya och kostnadseffektiva metoder för att analysera och bedöma kemiska risker i förorenad jord.

De kemiska analyserna täcker inte in alla ämnen som finns i jorden och säger inte något om den sammanlagda giftigheten. Örebroforskarna kommer istället utveckla en bioanalytisk metod, som visar om det finns något i den förorenade marken som kan ha en skadlig biologisk inverkan. Det betyder att man inte behöver identifiera alla de olika ämnen som finns i jorden innan man kan göra en ordentlig bedömning.

Robotsystem för bättre luftkvalitet

Det fjärde projektet som fick anslag från KK-stiftelsen har också miljöfokus. Professor Achim Lilienthal och Erik Schaffernicht är ansvariga för projektet som fick 4,6 miljoner kronor för att utveckla ett robotsystem som kan bedöma luftkvaliteten i industriella miljöer. Samarbetspartners är Vestascastings Guldsmedshyttan AB och Johnson Metall AB.

– Vi utvecklar ett system som kan mäta luftkvaliteten kontinuerligt med hjälp av såväl statiska sensorer som mobila robotar, säger Achim Lilienthal, som leder Mobile Robotics and Olfaction Lab vid Örebro universitet.

Systemet testas i industrierna men kommer kunna användas på många olika platser där man har problem med luftkvaliteten.

Text: Linda Harradine