Hur påverkar skolvalet elevernas framtid?

Örebroforskaren Anders Trumberg har tillsammans med forskare vid Linköpings universitet fått 6,3 miljoner kronor från Vetenskapsrådet för att undersöka hur skolvalet påverkar ungas utbildning och möjligheter i arbetslivet.

Det svenska skolsystemet har på kort tid gått från att ha varit ett av de mest offentligt dominerande och enhetliga skolsystemen i världen till ett av de mest avreglerade. Valfrihetsreformen, som genomfördes i början av 1990-talet, innebär att elever i stort sett kan välja fritt vilken skola de vill gå i.

– Det har gått 20 år men vi vet fortfarande förhållandevis lite om hur många elever som utnyttjar möjligheten att fritt välja skola och varför. Vi vet inte heller hur möjligheten att välja påverkar elevers framtida utbildning och arbetsliv, säger Anders Trumberg, som arbetar på Örebro kommun och disputerade i kulturgeografi vid Örebro universitet 2011.

På lokal nivå

I det nya projektet ska han undersöka skolvalsreformerna på lokal nivå i Örebro, Norrköping och Jönköping. Hur implementeras skolvalsreformerna och hur ser föräldrar, skolledare och lärare på valmöjligheterna?

– Det är först nu som vi statistiskt kan börja undersöka hur elevers val av skola har påverkat deras framtida karriärer. Nu har människor, som gick i skolan under 1990-talet och i början på 2000-talet, börjat etablera sig på arbetsmarknaden, säger Anders Trumberg.

– Vi kommer även att undersöka vilka konsekvenser ett skolbyte får för elevens sociala rörlighet, säger Anders Trumberg.

Tidigare forskning

Han har i sin tidigare forskning visat att elevers möjlighet att välja skola ökar segregationen. Elever med liknande etnisk, social och ekonomisk bakgrund samlas i särskilda skolor och vissa skolor drabbas hårt av sjunkande elevantal och bristfälliga resurser.

– Effekten blir alltså en snabbt växande segregation och de stora förlorarna är eleverna i resurssvaga områden. De resursstarka eleverna flyttar ut och de resurssvaga blir kvar. Det är en snabbare utveckling än boendesegregationen, eftersom det är lättare att byta skola än att flytta, säger Anders Trumberg.

– Syftet med projektet är att sammanställa de olika frågeställningarna för att få en helhetsbild av konsekvenserna av skolvalet.

Text: Linda Harradine