Medborgarnas delaktighet i hållbar stadsutveckling
Forskare vid Örebro universitet har fått drygt tre miljoner kronor för att tillsammans med forskningscentrum för telekommunikation i Wien och universitetet i Åbo utveckla nya former för politiskt deltagande via ny informationsteknik. Projektet heter Building Pervasive Participation (b-Part) och ingår i Joint Programming Initiativ Urban Europe, som är ett initiativ från EU:s medlemsstater för att samordna europeisk stadsforskning.
– Programmet handlar om att skapa hållbar stadsutveckling och i den processen är medborgarnas delaktighet central. Vårt projekt syftar till att utveckla metoder som kan göra fler delaktiga, särskilt grupper som vanligen inte är med, säger Joachim Åström, som är docent i statskunskap vid Örebro universitet. Han ska tillsammans med doktoranderna Magnus Jonsson och Martin Karlsson svara för Örebrodelen av projektet.
Delaktighet på nya sätt
– Det är ett komplext tvärvetenskapligt projekt med många parter inblandade. Vi ska särskilt titta på stadsplaneringsprocesser och testa nya sätt att ge information och nya möjligheter att diskutera, rösta och komma med förslag.
I Österrike kommer man att utveckla teknik som ska göra det möjligt för medborgare att via olika applikationer i mobiltelefoner kunna delta och få inflytande i planeringsprocesser.
– I Finland kommer man tillsammans med användare att utveckla tekniken i praktiken. Där ska nya verktyg användas i ett så kallat Urban Living Lab där vi ska se vilket engagemang och aktivitet de kan skapa och hur det påverkar den demokratiska processen. Stadsplanering är särskilt tacksamt eftersom man kan visualisera planerna i mobiltelefoner och visa hur olika beslutsalternativ kan komma att se ut, säger Joachim Åström.
Demokratisk påverkan
– I Örebro har vi särskilt ansvar för att studera hur de nya formerna för politiskt deltagande bäst kan inkluderas i planeringsprocessen. Vi kommer också medverka i studier av olika användargrupper för att se hur detta kan påverka den demokratiska legitimiteten.
De svenska pengarna kommer från forskningsrådet Formas, som har till uppgift att stödja forskning inom bland annat samhällsbyggande. Totalt har projektet fått cirka tio miljoner kronor.
– Eftersom vi ingår i Urban Europe har projektet blivit bedömda av en internationell expertpanel inom EU och där fick vi högsta betyg, vilket känns mycket bra säger Joachim Åström.
Text: Lars Westberg