Miljoner till Örebroforskare

Forskare vi Örebro universitet har fått cirka 8 miljoner kronor från KK-stiftelsen och närmare 9 miljoner kronor från forskningsrådet Formas till en rad olika projekt inom många olika forskningsområden. KK- stiftelsen och Formas hör till de viktigaste bidragsgivarna till forskningen i Sverige.

Från Formas är det tre projekt som får ungefär tre miljoner var till mångåriga projekt.

Politiskt deltagande med mobil teknik

Formas har anslagit drygt tre miljoner kronor för att Örebroforskare tillsammans med forskningscentrum för telekommunikation i Wien och universitetet i Åbo utveckla nya former för politiskt deltagande via ny informationsteknik. Projektet heter Building Pervasive Participation (b-Part) och ingår i Joint Programming Initiativ Urban Europe, som är ett initiativ från EU:s medlemsstater för att samordna europeisk stadsforskning.

– Programmet handlar om att skapa hållbar stadsutveckling och i den processen är medborgarnas delaktighet central. Vårt projekt syftar till att utveckla metoder som kan göra fler delaktiga, särskilt grupper som vanligen inte är med, säger Joachim Åström, som är docent i statskunskap vid Örebro universitet. Han ska tillsammans med doktoranderna Magnus Jonsson och Martin Karlsson svara för Örebrodelen av projektet.

Plasten i världshaven

Anna Rotander får 2,6 miljoner kronor från forskningsrådet Formas för att undersöka sambandet mellan långlivade organiska miljögifter och plastskräp i världshaven. Under en forskningsexpedition i Atlanten och Stilla havet samlade hon in vatten- och plastprover och nu ska hon analysera dessa för att kunna bedöma vilken skada de giftiga kemikalierna som samlas i våra hav kan göra.

– Plasten kan innehålla både fettlösliga och vattenlösliga miljögifter och dessutom har plast en förmåga att dra till sig organiska miljögifter som till exempel PCB eller DDT. Gifterna påverkar havets ekosystem och riskerar också att påverka människors hälsa, eftersom kemikalierna via plasten blir en del av vår näringskedja, säger Anna Rotander.

Inflytelserika tjänstemän

Varför är vissa kommuner mer framgångsrika än andra i arbetet med hållbar utveckling och kan kommuner lära av varandra? Hur kan kreativa tjänstemän driva fram hållbarhetsfrågor i en kommun? För att undersöka detta har Jan Olsson och Erik Hysing, Centrum för urbana och regionala studier vid Örebro universitet fått 3,2 miljoner i anslag från forskningsrådet Formas.

– Väldigt glädjande, säger professor Jan Olsson om det treåriga anslaget. Det är hård konkurrens om pengarna hos forskningsrådet Formas och det är inte alltid lätt för samhällsvetenskapen att få anslag.

Örebroforskarna ska undersöka fyra kommuner, som är olika stora och olika framgångsrika i arbetet med hållbar utveckling. Tidigare forskning har visat att det ofta är kreativa tjänstemän som underifrån driver fram utvecklingen.

Inflammation och hjärtinfarkt

Professor Allan Sirsjö vid Institutionen för hälsovetenskap och medicin har fått 1,5 miljoner kronor av KK-stiftelsen för att hitta medicin som kan hejda åderförkalkning och därmed förebygga hjärtinfarkter. Forskningen handlar om att försöka hejda inflammationen i kärlet, som man på senare år börjat se som orsak till åderförkalkningen.

Genom cellodling och djurförsök ska man hitta preparat som blockerar de skadliga inflammationerna. Preparatet ska hindra de cytokiner (ett slags proteiner) som driver och aktiverar processer som leder till inflammation.

Tandlossning som sjukdomsorsak

Mellan 40 och 50 procent av den vuxna befolkningen berörs av tandlossning, parodontit, och det finns ett samband mellan tandlossning och andra sjukdomar, bland annat hjärt-kärlsjukdomar och reumatism. Med bidrag på1,8 miljoner kronor från KK-stiftelsen och 0,65 miljoner kronor från Stiftelsen Olle Engkvist, ska forskarna, med professor Torbjörn Bengtsson som projektledare, klargöra hur immunförsvaret och blodkärlen påverkas av bakterier, som sprids hos patienter med tandlossning. Målsättningen är att hitta tydliga sätt att diagnostisera vad som orsakar följdsjukdomarna av tandlossning och hur man kan förebygga och behandla både tandlossningen och följderna av den.

Professor i eHälsa

Pengar från KK-stiftelsen ska tillsammans med Nethouse AB i Örebro finansiera en ny professorstjänst i informatik inom ett projekt som kallas eHälsa – Innovativa Integrerade IT-applikationer. Universitetet är en viktig faktor för att forskningsresultat ska förverkligas i näringsliv och offentlig sektor och den nya professuren ska knyta ihop forskning inom hälsoområdet med den snabba utvecklingen inom IT.

Befattningen ska bli en länk mellan olika forskningsmiljöer inom olika fakulteter för att skapa konkreta samarbeten mellan kunskaper från olika ämnen. Universitetet har tidigare gjort strategiska rekryteringar inom hälsoområdet och nu kompletteras det med IT-området, ett annat fokus för universitetet.

Kan man limma fast kroppsdelar?

Musslor kan producera ett protein, som fungerar som ett lim när den ska sätta fast sig på olika slags ytor under vatten. Forskare vid Örebro universitet och Universitetssjukhuset fått 1,8 miljoner kronor av KK-stiftelsen för att se om det här proteinet går att använda kliniskt, till exempel för att transplantera brosk eller ersätta suturer för att sy ihop vävnad vid kirurgi.

Det finns redan idag en produkt, som bygger på musselproteinet. Mikael Ivarsson och Malin Prenkert, verksamma vid kliniskt forskningscentrum på Universitetssjukhuset, har hittills arbetat med kasserad vävnad från ortopediska operationer. Nästa steg är att göra försök med levande vävnad.

Simulering för snabbare hjälp

Om man i förväg kan ta reda på hur människor kommer att röra sig efter en jordbävning förbättras möjligheterna att sätta in hjälp och räddningsinsatser där de bäst behövs. Projektet har nu fått 600 000 kronor från KK-stiftelsen till en fallstudie, som är tänkt att leda till ett större projekt. Det är ett samarbete mellan Saab Dynamics och Örebro universitet.

– Saab har en teknik att mycket snabbt få fram 3D-kartor över ett område. Om vi kan kombinera det med våra kunskaper om hur man simulerar mänskligt beteende kan det bli ett mycket användbart verktyg vid till exempel naturkatastrofer eller andra sammanhang där man snabbt vill skapa en bas för en optimerad simulering av säkerhetsförhållanden och transportmöjligheter, säger Franziska Klügl, professor i informationsteknologi.

Text: Lars Westberg, Linda Harradine