Örebroprofessor skriver i Nature om kvinnor i forskning
Tidskriften Nature uppmärksammar den internationella kvinnodagen genom att lägga fokus på bristande jämställdhet inom akademi och vetenskap. Natures ledarartikel konstaterar att forskningen fortfarande är institutionellt sexistisk – att män och kvinnor behandlas olika. I numret medverkar Liisa Husu, professor vid Örebro universitet med fokus på genusfrågor inom vetenskap och teknik.
Nature skriver att med undantag från mindre framsteg är kvinnliga forskare fortfarande sämre betalda, framhålls mer sällan, får färre forskningsbidrag men är ändå mer benägna att leverera forskning än män med samma kvalifikationer.
I åtta artiklar analyserar forskare från olika delar av världen könsklyftan och den bristande jämställdheten inom forskningen. Dessutom föreslår de åtgärder, som skulle kunna förbättra situationen. Liisa Husus artikel fokuserar på så kallade icke-händelser. Det är en form av dold diskriminering, som påverkar kvinnors akademiska karriärmöjligheter.
– Ojämlikheten handlar inte bara om den uppenbara diskrimineringen utan också om det som inte syns. Det kallar jag "icke-händelser". Det handlar om att kvinnor inte blir sedda, hörda, stöttade, uppmuntrade, räknade med, utvärderade, inbjudna, inräknade, välkomnade eller hälsade, säger Liisa Husu.
Många små händelser får en stark negativ påverkan
– Dessa är kraftiga sätt att subtilt motverka och hindra, åsidosätta eller utesluta kvinnor från forskningen. En enstaka icke-händelse kan te sig nästan obetydlig. Men att sådana små händelser hopar sig kan i längden ha en stark negativ påverkan, säger Liisa Husu.
Liisa Husu betonar hur viktigt det är att öka medvetenheten hos ledare och forskare om hur icke-händelser kan verka som osynliga hinder för kvinnliga forskare.
– Jag uppmanar alla att kritiskt granska hur de själva agerar i olika vetenskapliga sammanhang, säger Liisa Husu, som har föreläst om detta på såväl svenska som utländska universitet och arbetat tillsammans med Högskoleverket för att sprida information.
Det finns ljuspunkter och mindre framsteg. De nordiska länderna har uppmärksammats för en ökad jämställdhet hos olika beslutsfattande organ - till exempel hos dem som fattar beslut om forskningsfinansiering. Samtidigt konstaterar forskarna att mycket återstår att göra och att skälen till den bristande jämställdheten varierar mellan öppen eller dold diskriminering.
Text: Linda Harradine