Satsning på öppna föreläsningar vid Campus Alfred Nobel

Örebro universitet satsar på öppna föreläsningar för allmänheten i Karlskoga. Startskottet går den 7 mars då den första i vårens serie på tre föreläsningar erbjuds på Campus Alfred Nobel.

Utbildning, forskning och innovation är viktiga grundstenar för tillväxt och en god samhällsutveckling. Genom att samarbeta med näringsliv, samhällsfunktioner, organisationer och andra samhällsfunktioner bygger Örebro universitet en stark och samhällsnära verksamhet som bidrar till att sprida kunskap och innovationskraft.

En viktig uppgift i sammanhanget är att skapa möjligheter för allmänheten att ta del av denna kunskapsspridning. Sedan många år har universitet bland annat erbjudit öppna, kostnadsfria föreläsningar för allmänheten. De spänner över ett brett fält av ämnen och intresseområden. Nu är målet att utöka utbudet i anslutning till universitetets Campus Alfred Nobel i Karlskoga.

- På det här sättet ger fler människor möjlighet att ta del av våra föreläsningar. Vårens serie är början på satsningen i Karlskoga. Vi kommer att fortsätta med fler föreläsningar under hösten i en rad olika ämnen, säger projektledare Kristina Fröberg.

Föreläsningar

Här följer en kort presentation av vårens öppna föreläsningar på Campus Alfred Nobel.

7 mars

Smartare ljus – kan ljuset göra så att vi mår bättre?

Förutom att vi behöver ljus för att se och uppleva världen omkring oss, spelar ljuset också roll för vår vakenhet. Forskning har visat att människor som lever långt från ekvatorn påverkas av den brist på ljus som uppstår under den mörka årstiden. Genom att använda det artificiella ljuset på rätt sätt finns det möjlighet att minska problemen. Thorbjörn Laike, docent i miljöpsykologi vid Lunds universitet, presenterar internationell forskning inom området samt resultat från den egna forskningen rörande belysning i skolmiljöer.

4 april

Superdatorer för att förstå och efterlikna hjärnans funktion

Anders Lansner, professor i datavetenskap vid Stockholms universitet med placering vid Kungliga Tekniska högskolan, berättar om hur superdatorer används för att simulera hjärnan med syfte att bättre förstå hur den fungerar och vad som kan gå fel vid olika neurologiska och psykiatriska tillstånd. Han tar också upp hur en sådan bättre förståelse kan öppna för utvecklandet av så kallade neurochip som i framtiden kan användas i olika tekniska tillämpningar till exempel bildtolkning, taligenkänning och robotstyrning.

2 maj

Framtidens infrastruktur för smart energi - smarta elnät

Lina Bertling Tjernberg, professor i uthålliga elkraftsystem vid Institutionen för Energi och miljö, Chalmers Tekniska Högskola. Hennes forskning syftar till att utveckla metoder för framtidens elkraftsystem också uttryckt som Smarta Elnät. Speciellt expertisområde är inom tillförlitlighetsanalys och underhållsstyrning. Övergripande mål är att nå hög tillgänglighet till en rimlig kostnadsnivå och att minska förluster mellan produktion till användning av el.