Ursprungsfolk marginaliseras i klimatdebatten
När medierna beskriver klimatförändringarnas konsekvenser för arktiska ursprungsbefolkningar syns de oftast i medierna som offer och hjältar. När det kommer till politik, som kan förändra deras situation marginaliseras de och får inget utrymme. Det här visar forskning vid bland annat Örebro universitet, som presenterades vid en konferens i Bangladesh om medierna och klimatfrågan.
Forskare från nätverket MediaClimate presenterade boken Media Meets Climate, The Global Challenge for Journalism. Där medverkar docent Anna Roosvall från Medie- och kommunikationsvetenskap vid Örebro universitet tillsammans med kollegan Matthew Tegelberg från Ryerson University i Toronto med ett kapitel om hur den arktiska ursprungsbefolkningen (oftast inuiter och samer) framställs i medierna.
Sverige och Kanada
De har undersökt vad kanadensiska och svenska tidningar skrev om klimatet och ursprungsbefolkningarna samtidigt som FN:s klimatmöten pågick i Köpenhamn 2009 och Durban 2011.
– Det är tydligt hur rapporteringen tonar ner det politiska till förmån för kulturella aspekter. Ursprungsfolken ofta får uppmärksamhet som budbärare till andra om hur akut frågan är, men de akuta klimatförändringseffekterna i deras egna områden avpolitiseras.
De beskrivs som offer för föroreningar och annat som orsakats av andra men det är inget som ger resultat i ökad politisk bevakning av ursprungsbefolkningarnas situation. I rapporteringen från FN-konferenserna beskrivs internationella förhandlingar mellan stater och då hamnar ursprungsbefolkningarnas intressen i marginalen.
I samband med klimatmötet i Durban intervjuade forskarna representanter för ursprungsbefolkningen om mediebevakningen och om vad forskningen kan göra.
– Kunskaperna om ursprungsfolken är små och de upplevde att det var svårt att få kontakt med medierna under klimatmötena, säger Anna Roosvall.
Dialog om journalistiken
Konferensen i Bangladesh var utformad som en dialog mellan forskare och journalister. Där fanns forskare från 14 av de 19 nationerna i nätverket och journalister från Nepal, Pakistan, Bangladesh och Indonesien samt några från Europa.
– Det var påtagligt att journalisterna från länderna, som känner av förändringarna i klimatet kände att de måste ta ställning. Något måste göras, vilket resulterar i Advocacy Journalism, alltså att journalisten tydligt tar ställning och driver en fråga. Hos oss är det så ovanligt att vi inte har ett bra svenskt ord som beskriver det.
Man diskuterade också att intresset för klimatfrågan från medierna har minskat och har svårare att ta plats. Rapporteringen från FN-mötet i Durban var mycket mindre än från Köpenhamn. diskussionerna vid konferensen handlade om hur frågan kan bryta igenom ointresset och även kopplas till andra frågor, som ekonomi och energiförsörjning.
Text: Lars Westberg