Vårt naturliga behov av kärlek bidrar till könsmaktsordningen
Vi kan inte förstå maktrelationerna i samhället mellan män och kvinnor utan att se hur de är förankrade i behovet av kärlek, omsorg, extas, bekräftelse och samhörighet. Lena Gunnarsson säger i sin doktorsavhandling vid Örebro universitet att det kan vara en utmanande tanke för en del feministiska teoretiker, som tenderar att sky idén om naturliga behov.
Avhandlingen handlar om makt, kön, sexualitet och kärlek och om hur kvinnor i det som formellt är jämställda samhällen underordnas männen. Titeln är On the Ontology of Love, Sexuality and Power. Towards a Feminist-Realist Depth Approach. Den ska också ges ut som bok på Routledge förlag och har då fått den mer hanterliga titeln The Contradictions of Love.
Trots att vi lever i ett samhälle som formellt är jämställt och trots att kvinnor generellt inte behöver bli försörjda av en man så finns det en könsmaktstruktur, som också genomsyrar kärleksrelationer. Det här har Anna G. Jónasdóttir beskrivit i tidigare arbeten med tesen att män exploaterar kvinnors kärlekskraft, en kraft som innefattar både omsorg och erotisk extas, och denna tes undersöks och utvecklas i avhandlingen.
Grundläggande behov
Ett centralt tema är att det inte går att förstå maktrelationen mellan män och kvinnor utan en idé om de grundläggande behov som driver kvinnor att gå in i exploaterande relationer. Behovet av kärlek, omsorg och bekräftelse är lika grundläggande som behovet av mat och sömn. Och även om kvinnor och män i grunden har samma behov av andra människor så ger mäns exploatering av kvinnors kärlek dem en speciell auktoritet som gör dem mindre akut beroende av andras bekräftelse, medan kvinnor tenderar att bli existentiellt utarmade av exploateringen och därför mer omedelbart beroende av andra.
– Männens maktövertag ger dem orättmätigt mycket av livgivande kärlek, sexualitet och omsorg vilket i sin tur återskapar deras makt och styrka. Men det är också en styrka som är skör eftersom den i grunden är beroende av att kvinnor ger av sin bekräftande kärlek till männen. Detta beroende måste osynliggöras för att mäns speciella auktoritet ska upprätthållas, menar Lena Gunnarsson.
Exploaterande manlighet
Den exploaterande manligheten är också behäftad med inre motsättningar i och med att den å ena sidan är beroende av att kontrollera kvinnor för att säkra tillgången till deras livgivande krafter och å andra sidan faktiskt är beroende av att kvinnor är fria att välja. För det är bara om kvinnor har friheten att avvisa som de också genuint kan bekräfta män som unika personer genom att välja deras närhet.
Kvinnors intresse
– Även om jag driver tesen att en feministisk förändring också i grunden ligger i mäns intresse så har kvinnor störst och mest akut intresse av att förändra maktordningen och bör därför vara drivande i den kampen. Jag utvecklar en modell för hur förändring kan komma till stånd: Kvinnor behöver dels rikta mer av sin kärlek – erotisk eller icke-erotisk – mot varandra och bort från män, dels rikta sin kraft mera inåt för att stärka sig själva och därmed bli mindre beroende av män.
Vad gäller det sistnämnda så introducerar Gunnarsson i sin avhandling en andlig tematik, som många kan uppleva som kontroversiell. Det är en utveckling av tankar från Roy Bhaskar, förgrundsgestalt för den vetenskapsfilosofiska skolan kritisk realism. Den kritiska realismen är ett centralt inslag i avhandlingen och ligger till grund dels för analysen av könsmaktrelationerna i kärlek och sexualitet, dels för Gunnarssons utmaning av den poststrukturalistiska filosofi som dominerar samtida genusvetenskap och feministisk teori.
Text: Lars Westberg