Forskningsexpedition kartlägger plasthotet i Östersjön

Med nya mätmetoder kartlägger forskare vid Örebro universitet omfattningen av plastskräp och mikroplast i ett av världens mest förorenade innanhav – Östersjön. Den 3 augusti avseglade forskarna på en 20 dygn lång resa för att med hjälp av ny teknik ta plast- och vattenprover.

Projektet stöds av UNEP:s globala program Safe Planet och EU-projektet Clean Sea. Forskningscentrum MTM, Örebro universitet, är världsledande inom miljögiftsforskning och där finns ett av FN:s referenslaboratorier för miljögifter.

- Marin nedskräpning är ett stort problem i alla de stora haven. Men vi vet egentligen mycket lite om hur mycket plast som finns i Östersjön och var den kommer ifrån. Hittills finns några få vetenskapligt belagda resultat som pekar på att plastproblemet kan vara stort även här, säger Anna Kärrman, forskare vid forskningscentrum Människa Teknik Miljö (MTM) vid Örebro universitet.

Flera etapper

- Vi genomför expeditionen i fyra etapper och inriktar oss först och främst på att fånga upp plastpartiklar av mycket liten storlek. Dessa kan komma som restprodukter från industritillverkning, men kan också vara avfall som kommer från land och rinner ut i sjöar och vattendrag.

Eftersom plast är mycket svårnedbrytbart finns den kvar i naturen länge och kan komma att påverka människan till exempel genom fisken vi äter.

Ny teknik i EU-samarbete

Forskarna vid Örebro universitet utvecklar nu nya tekniker inom EU-projektet CleanSea för att kunna mäta just mängden plast i havsvatten. Utrustningen består av en provtagare för mikroplast och flera infraröda och hyperspektrala kameror. Tekniken gör det möjligt att identifiera och lokalisera mycket små plastpartiklar. I ett längre perspektiv ska tekniken dessutom göra det möjligt att överblicka mycket stora havsytor för att se plastförekomsten.

- Vårt mål är att kunna presentera vetenskapliga resultat om plastförekomsten i Östersjön. Vi vet att Östersjön kan innehålla mycket plast, men vi behöver veta mer om både vilka plastsorter som finns i haven och var i havet de finns för att kunna föreslå effektiva åtgärder. Dessutom vill vi ta reda på hur mycket skadliga kemikalier det finns på plasten, säger Anna Kärrman.