Granskning av Skolinspektionen
– Eftersom Skolinspektionen fått en så central roll i styrningen av det svenska skolsystemet, är det av stort intresse att granska även denna granskare. Därför har vi låtit ett antal forskare inspektera den, säger professor Tomas Englund vid pedagogikämnet på Örebro universitet, som nu gett ut årets första nummer av Utbildning & Demokrati - tidskrift för didaktik och utbildningspolitik.
Den numera starkt centraliserade resultatstyrningen av det svenska skolväsendet har många ansikten och ett av de mest framträdande styrmedlen är sedan ett antal år tillbaka är just Skolinspektionen, som i numret underkastas en ingående inspektion av forskarsamhället.
Som bekant kan skolväsendet styras på olika sätt. Det svenska utbildningsväsendet uppfattades som starkt centralstyrt under några decennier efter grundskolans genomförande på 1960-talet med normerande läroplaner, regelstyrning och en sammanhållen. Under 1990-talet decentraliserades skolan med deltagande målstyrning och nya huvudmän tilläts.
Flera bedömare menar att decentraliseringen av skolväsendet fortgått alltsedan dess och sett till frågan om fristående skolor och olika former av beslutsfattande så har decentraliseringen fortgått. I ett annat avgörande avseende har emellertid en recentralisering skett med en allt starkare mål- och framför allt resultatstyrning. En resultatstyrning som successivt utvecklat en allt starkare betoning på vad som kommit att benämnas måluppfyllelse; ett begrepp som kommit att etableras i den svenska utbildningspolitiken och även i den svenska skolans vardagsarbete och haft betydande konsekvenser för skolarbetets bedrivande.
Utbildning & Demokrati ges ut för 23:e året av pedagogikämnet vid Örebro universitet. Granskningen i det senaste numret har gjorts av forskare i Umeå.