Internationalisering i svenska skolan ämne för seminariedagar
En mer internationaliserad svensk skola är en nödvändighet för att ha en konkurrenskraftig och stark utbildningsmiljö i framtiden. Det menar Ted Rylander, som arbetar för Kumla kommun med skolformsövergripande samarbeten i bland annat Kina och Indien.
- Det handlar om den svenska skolans framtid och att inse att vi inte bara är en del av Sverige utan en del av världen, säger han.
Svenska skolan halkar efter andra länder. 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap försämras. Sverige har den sämsta resultatutvecklingen av alla OECD-länder och de svenska eleverna presterar under OECD-genomsnittet. I spåren av bland annat den omdiskuterade Pisa-undersökningen har många alarmerande signaler lyfts fram.
Kan internationalisering vara ett sätt att utveckla den svenska skolan i rätt riktning? Ted Rylander är övertygad om att så är fallet.
- Vi behöver ta intryck och lärdomar från andra länder för att utveckla skolan på ett bra sätt. Dessutom lever vi en allt mer globaliserad värld där videolänkar och webbuppkopplingar gör det möjligt för oss att möta människor över hela världen dagligen. Det är den världen som våra barn och ungdomar växer upp i och därför är det naturligt att skolan också innehåller denna verklighet och drar nytta av den.
Skolutbyten och webbkommunikation
Det var för att lära och diskutera dessa frågor som Kumla kommun, Örebro universitet, Örebro kommun och Universitets- och högskolerådets program Den globala skolan bjöd in till ett nätverksskapande seminarium om hur vi genom internationaliseringsuppdraget gör undervisningen mer globalt samhällsrelevant. Inbjudna var pedagoger, skolledare, lärarstudenter och lärarutbildare i alla skolformer. Under seminariedagarna genomfördes fyra pass i workshops med undervisningsmetoder, skolutbyten och webbkommunikation på programmet.
- Från lärarutbildningens sida så är en ökad förståelse för andra kulturer och andra människors liv en viktig del i skolans uppdrag och det här seminariet är en viktig del för att skapa en sådan förståelse och insikt. Här finns lärarutbildare, verksamma lärare med erfarenhet av internationell samverkan och blivande lärare, vilket skapar kontakter för erfarenhetsutbyte och sprider nya kunskaper. Universitetet satsar ju också på att utveckla internationaliseringen vid lärosätet, varför detta seminarium är ett sätt att internationalisera på hemmaplan, säger Krister Persson vid Örebro universitet.
Bred front
- I läroplanerna för förskolan, grundskolan och gymnasieskolan slås bland annat fast att ett etiskt och internationellt perspektiv och ett miljöperspektiv ska prägla skolutbildningen. Genom att samarbeta internationellt, till exempel i form av ett projektsamarbeten, möter vi dessa krav vilket medför större utbyte och samtidigt ofta pedagogiska vinster, säger Ted Rylander.
Men stora förändringar tar lång tid och skolan måste haka på i utvecklingen genom att ta hjälp och idéer från andra länder.
- Vi hoppas att de här seminariedagarna ska vara ett steg på vägen för ökad internationalisering och att vi bidrar till arbetssätt som slår rot på bred front. Det här arbetet kan inte vila på enstaka eldsjälar, för att få genomslagskraft behöver det bli ett naturligt arbetssätt i den svenska skolan.