Oron för dålig sömn ger sömnproblem

Om man sover dåligt och är orolig för det, kan det vara själva oron, som ökar risken för att sömnproblemen fortsätter och blir långvariga. Det visar Annika Norell Clarke i sin doktorsavhandling vid Örebro universitet. Men hon visar också att det finns framgångsrika metoder för hjälp till en bättre sömn.

– Tidigare forskning har ofta sett negativa tankar och oro kring sömnproblem som ett symptom och sökt förklara orsakerna till sömnproblemen med beteendemässiga faktorer som kaffedrickande, att sovrummet används till arbete, gräl eller sent tv-tittande, säger Annika Norell Clarke. Jag har vänt på det och studerat dessa kognitiva, tankemässiga, faktorer kring sömnproblemen som orsak.

Avhandlingen – Cogito ergo insomnis; I think, therefore I am sleepless – omfattar tre studier av sömnlöshet, eller insomni, som är den psykologiska termen. En av studierna handlar om sömnproblem bland unga.

Trötta unga

– Nyligen presenterades forskning som visar att 30 procent av svenska ungdomar sover dåligt och de visar också sämre resultat i skolan. Behandlingen av ungas sömnproblem är ett väldigt lite utforskat område. Mer forskning skulle kunna utveckla den hjälp vår studie visar fungerar.

Att tonåringar ofta är trötta är ingen nyhet och det finns flera förklaringar. De är biologiskt programmerade att ha en annan dygnsrytm än den som skolans schema styr, de vill styra sin egen tid, men inser inte konsekvenserna av nattugglande. Att hänga med jämnåriga är viktigare än att tänka på nattsömnen.

För den som drabbas av insomni kan det vara oron för sömnen som gör att patienten hamnar i en ond cirkel där sömnproblemen blir ett bekymmer dygnet runt. Oron leder till upprördhet och ångest, förstärkt uppmärksamhet på sömnen, vilket ger en snedvriden bild av sömnunderskottet, som sedan förstärker de negativa tankarna.

Ändrat tankemönster

– Vi visar att ungdomar med sömnproblem kan ha nytta av en kognitiv terapi, KT. Till skillnad från kognitiv beteendeterapi, KBT, handlar KT mer om samarbete, att patienten ska känna efter och förutsättningslöst testa nya beteenden. I studien har vi träffat ungdomarna vid sju tillfällen. Utifrån ungdomarnas berättelser om sin sömn har vi gemensamt kommit överens om att de ska experimentera med att pröva olika tankar och uppfattningar om sömnen. Vi tror att den starka betoningen på samarbete har kunnat undvika att aktivera tonårstidens typiska ”auktoritetstrots”, vilket annars tros vara en orsak till att många ungdomar med problem undviker att söka hjälp.

Att tonåringar kan ha nytta av en kort kognitiv behandling mot sömnproblem är uppmuntrande för att gå vidare med att finna former för en sådan behandling.

Stark oro

Tankarnas betydelse för att sova dåligt visar sig också hos äldre. Avhandlingens andra studie visar att personer som är starkt oroliga för sin dåliga sömn och ägnar oron överdriven uppmärksamhet löper större risk för fortsatta problem. Att ägna sin insomni mindre uppmärksamhet ökar möjligheterna att återfå god sömn.

Annika Norell Clarke har också studerat hur man genom en KBT-behandling kan påverka problemen för personer som både lider av sömnbrist och har depressionssymtom.

Sömn och depression

– Generellt negativt tänkande karaktäriserar både insomni och depression. Det visar sig att de som får hjälp att ändra synen på sina sömnproblem också minskar depressionssymtomen. Det tyder på att mer uppmärksamhet vid behandling ska riktas mot just tankemässiga, kognitiva, problem.

Hon menar att eftersom oro är en riskfaktor för långvariga sömnproblem, borde patienter som söker hjälp för insomni tidigt få frågor om oro. Den som känner stark oro har sämre förutsättningar att få tillbaka en god sömn spontant och bör erbjudas hjälp snabbt.

Text: Lars Westberg