Reality-tv som driver med arbetarklassen

Det gäller att shoppa mycket och billigt. Men det handlar inte om att fylla ett behov eller om design och stil. I alla fall om man får tro den bild som tv-programmet Ullared ger av Gekås kunder. Medie- och kommunikationsprofessorn Göran Eriksson har tittat närmare tv-programmet – och de känslor som det väcker. Resultaten har publicerats i tidskriften Critical Discourse Studies.

– Reality-tv handlar om att väcka känslor. Få tittaren att skratta, skämmas, bli arg. I serien Ullared möter vi människor som får tillfredställelse av att handla mycket och billigt. Men det de köper framställs som onödigt och ibland smaklöst, säger Göran Eriksson.

Porträtt på Göran Eriksson

Professor Göran Eriksson

Ett exempel är när kunderna får visa upp sina bästa köp. En tomtedräkt till en Chihuahua, en t-shirt med en dödskalle eller ett askfat som ser ut som en gasbehållare. En man i programmet säger till och med att när du inte behöver någonting så är det här ett bra ställe att åka till.

– Det är kvinnorna som står för den överdrivna konsumtionen medan männen motvilligt sitter bredvid. Programmet konstruerar de här människorna genom vad de väljer att ha med och hur de klipper programmen. En man har till exempel nästan alltid ett glas med någon form av alkohol i handen, säger Göran Eriksson

Första dagen

En av kvinnorna visar upp sitt kvitto för kameran och det är längre än henne. Hon är glad över allt hon har handlat men det är bara första dagen av hennes två veckor långa semester på campingen utanför Gekås. Hon har redan handlat för 12 000 kronor.

Göran Eriksson drar paralleller mellan reality-tv och hur den svenska politiken har utvecklats. Hur synen på fattigdom och på arbetslöshet har förändrats. På 70-talet ville man omfördela medel för att utjämna skillnader och minska fattigdomen.

– Från och med 80-talet har långsamt en annan anda vuxit fram. Det är upp till individen. Du har ett ansvar att utbilda dig, skaffa dig bra vanor och jobb. Människorna i Ullared avbildas som om de lägger en massa pengar på saker som de inte behöver. Pengar som skulle kunna ha använts bättre om de varit kapabla att göra bättre val.

För att ha råd

Göran Eriksson beskriver hur Ullared kunde vara ett helt annat program. Ett program som lyfter fram de kunder som handlar billigt för att ha råd att klä sina barn. Att de handlar på Ullared för att få ekonomin att gå ihop.

– Men det skrattar ingen åt. När man däremot ser en kvinna skjuta tre kundvagnar fulla med onödiga prylar som hon tycker är roligt att handla kan man skratta med gott samvete. De blir karikatyrer av arbetarklassen.

Just frågan om klass blir ett tema när Linda kommer in i tv-rutan. Hon bor på ett slott och kommer till Gekås i limousine. Hon dricker champagne och äter jordgubbar. Varje gång hon är med i programmet spelas musiken Movin on up av M People.

Älskar lyx

– Hon porträtteras som nyrik med en stark vilja att klättra i social status. Programmet lägger fokus på att hon säger slottslig och att hon älskar lyx. Det gör att hon framstår som en person som för ivrig att framstå som glamorös. Senare i programmet skaffar hon sig en tatuering – en sköld som det står Ullared på.

Linda letar inredningsartiklar till sitt slott men i ett program där diskussioner kring stil och design inte finns med får det ett löjets skimmer.

– Människor porträtteras som om de saknar självstyrning och kontroll. De kan inte kontrollera sitt begär – det gäller främst shopping men även mat och dryck till exempel. Men det ska sägas att även om de blir cyniskt förlöjligade så finns det värme i en del av porträtten också, säger Göran Eriksson.

Text: Linda Harradine
Foto: Örebro universitet