Tre miljoner till internationell forskning om unga kvinnors kriminalitet

Trots att flickor och unga kvinnor är den grupp som ökar mest i brottsstatistiken, vet vi jämförelsevis lite om dem och deras utveckling. Nu har Lia Ahonen, forskare vid Örebro universitet, Center for Developmental Research, CDR, fått 3,1 miljoner kronor i anslag från Vetenskapsrådet för att utveckla sin forskning inom området.

Det huvudsakliga syftet är att undersöka flickors utvecklingsvägar till multiproblematik och hur denna problematik kan påverka deras barn. Flickor har ofta en annan roll i rättssystemet än pojkar och det råder internationellt och nationellt fortfarande en ganska traditionell syn på hur flickor och pojkar ”är”. Flickor ses oftare som inbundna, deprimerade och inte särskilt utåtagerande. Detta stämmer inte eftersom alltfler flickor döms för våldsbrott och återfinns i gängrelaterad kriminalitet. Syftet är också att se hur samhället kan hjälpa flickorna att anpassa sig till en livsstil som inte kräver ekonomiska eller andra insatser av samhället.

– Kriminologisk forskning handlar nästan enbart om män och pojkar och det finns stora kunskapsluckor om det speciella mekanismer som ligger bakom brottsligt beteende hos kvinnor, säger Lia Ahonen, som är filosofie doktor i socialt arbete och fil mag i psykologi och vid sidan av CDR också, via ett stipendium från Forte gästforskar vid University of Pittsburgh, Pennsylvania, USA.

– Det är fantastiskt roligt att både Forte och nu också Vetenskapsrådet ser behovet av att forska kring kvinnlig kriminalitet och andra problembeteenden och att problematiken uppmärksammas på samhällsnivå.

Databaser

Huvuddelen av studierna kommer att tillbringas med arbete i databasen Pittsburgh Girls’ Study (PGS), som är världens största longitudinella databas för flickor. Viss del av arbetet sker också i den svenska databasen Individuell utveckling och adaption, Ida, som finns vid Örebro universitet med Henrik Andershed och Anna-Karin Andershed som ansvariga.

Studierna kommer att titta på faktorer som utveckling från mindre problembeteenden till kriminalitet, folkhälsofrågor som till exempel psykisk ohälsa, missbruk, val av partner från likande miljö och överföring av brottslighet från en generation till en annan.

– Det är faktorer som är av största vikt för beslutsfattare i arbetet med att utveckla hållbara och effektiva förebyggande och avhjälpande insatser.

Fotnot: Lia Ahonen beviljades pengar till det här projektet av Forte vilket tidigare meddelats. Innan hon accepterade det erbjudandet, visade det sig att även Vetenskapsrådet tyckte att det var ett projekt värt att satsa på. Eftersom man inte kan ta emot pengar från flera håll för samma forskningsprojekt, valde Lia Ahonen att gå vidare med Vetenskapsrådet.

 

Text: Lars Westberg