VR-stöd till internationell forskning om ryggmärgsskador

Vetenskapsrådet har beviljat Koustuv Dalal, docent i folkhälsovetenskap vid Örebro universitet, ett treårigt bidrag på 750 000 kr för att utveckla ett förebyggande program för ryggmärgsskadade i Bangladesh. Ryggmärgsskador är ett stort hälsoproblem i hela världen, men drabbar befolkningen i fattiga länder särskilt hårt.

Det projekt, som nu startar i samarbete med Centre for Injury Prevention and Research i Bangladesh, ska kartlägga levnadsförhållandena för dem som drabbats av ryggmärgsskador. Målet är att studien i Bangladesh ska leda till ett skadeförebyggande program som kan användas även i andra låginkomst-länder.

Det här projektet i Bangladesh är en god illustration av det arbete som Koustuv Dalal sedan några år bedriver med utgångspunkt från Örebro universitet och som handlar om att förebygga skador och ohälsa på många olika sätt. För snart två år sedan blev universitetet en del av WHO:s nätverk för skadeförebyggande och säkerhetsfrämjande miljöarbete, som han leder.

Bland annat har han utvecklat internationella program såväl för säkra sjukhus och skolsäkerhet i regi av WHO CCCSP.

Uppväxt i Calcutta

Han brinner för skadeförebyggande verksamhet och kan närmast beskrivas som en missionär på området.

– Att se glädjen i ögonen på ett barn i Taiwan, som just fått lära sig hur man ska göra om en kamrat blir skadad är min största belöning, säger Koustuv Dalal, som är uppväxt i Calcutta i Indien, där hans far var professor i matematik.

Själv började han läsa ekonomi och i samband med en konferens i Delhi 2000, som handlade om förebyggande av skador, träffade han professor Leif Svanström från Karolinska institutet. Svanström är en ledande gestalt inom Safe Community-rörelsen. Den certifierar samhällen som gör insatser för medborgarnas säkerhet inom en rad områden. Det kan handla om trafik, hälsa, sjukvård eller annat. På KI är det WHO Collaborating Centre on Community Safety Promotion, CCCSP, som är europeiskt certifieringscenter.

Belönat arbete

Kontakterna med Leif Svanström och KI ledde till att Koustuv gjorde sin doktorsavhandling i socialmedicin och folkhälsoekonomi vid KI. Den handlade om kostnaderna för våld i samhället och en av artiklarna i avhandlingen belönades vid ett WHO-evenemang som bäst av 3 000 inskickade bidrag.

Det fortsatta arbetet har lett till att Koustuv fungerar som WHO:s expert i olika våldsförebyggande sammanhang runt om i hela världen. Han är också hälsoekonomisk expert inom Global Burden of Disease (GBD), ett WHO-projekt, som finansieras av Världsbanken och Harvard University. GBD studerar konsekvenser och kostnader för sjukdomar och skador, vad som orsakar dem och vad man kan göra för att förebygga dem.

Våld i nära relationer och de samhällsekonomiska kostnaderna för det har också varit ett återkommande tema i många av de mer än 60 artiklar han fått publicerade i olika internationella forskningstidskrifter. Där återkommer också ekonomiska analyser av kostnaderna för trafikolyckor, barn som inte far väl, fallolyckor bland äldre, förebyggande av mobbning samt vinsten av att göra samhällen säkrare och mycket annat, inklusive mödrars och barns hälsa.

– Att öka säkerheten för medborgarna och därmed förebygga olika skador innebär stora förtjänster för samhället. Med min forskning kan jag visa hur mycket en investering i säkerhet ger tillbaka i form av minskade kostnader för samhället, säger han.

Bygga från grunden

Han understryker att arbetet med att skapa säkra samhällen måste bygga på kunskaper och medvetenhet hos medborgarna. Därför är arbetet inriktat på att genom olika överenskommelser med ledare inom samhällen och organisationer skapa förutsättningar för att sprida kunskaper bland de direkt inblandade människorna.

– Alla vill att familjen ska vara säker, vi vill inte att arbetskamrater ska skada sig eller att våra barn ska råka ut för något i skolan. Men problemen är olika i olika miljöer. Det räcker inte att politiker fattar beslut om säkerheten, det är de närmast berörda som kan komma med lösningar och finns de förankrade i grunden kan de också få genomslag, en ”bottom-up”-strategi. Det är därför det är så viktigt att få med barn och unga.

Internationellt nätverk

Forskningen och engagemanget inom WHO har gett honom ett omfattande internationellt nätverk med besök i över 40 länder och möten med hälsoministrar, beslutsfattare och andra nyckelpersoner. Bland annat har han utvecklat internationella program såväl för säkra sjukhus och skolsäkerhet i regi av WHO CCCSP.

Han är chefredaktör för det månatliga nyhetsbrevet från WHO CCCSP med mer än 13 000 mottagare i hela världen. Han är också redaktör för Plos One, en högt rankad tidskrift om hälsovetenskap, och med i redaktionerna för flera andra vetenskapliga tidskrifter.

Utom undervisningen på master- och kandidatprogrammen i hälsovetenskap, har han en rad olika forskningsprojekt på gång i 15 länder i Asien och Afrika samt även i USA.

– Det är roligt att kunna komma från universitetet i Örebro och träffa företrädare för universitet i Taiwan, Japan, Indien och Bangladesh, som är ledande inom medicin och andra vetenskapsområden, säger han och hoppas att de internationella kontakterna ska vara till nytta även här hemma. De omfattande internationella kontakterna i arbetet bidrar till att arbetsdagarna ofta blir långa.– Jag arbetar 18 (!) timmar om dygnet, det är nödvändigt med tanke på tidsskillnaderna, säger Koustuv Dalal.

Aktuell forskning

Utom projektet om ryggmärgsskador, som nu fått bidrag, är en rad andra forskningsprojekt aktuella. Det handlar om skadeförebyggande för barn, analys av policyn och kostnader för skador i trafiken och hur man ska förebygga cancer bland dem som missbrukar betelnötter. Flera forskningsprojekt handlar om partnervåld, våld mot kvinnor och om barnmisshandel. System för bättre vård av nyförlösta och för nyfödda samt att få en överblick över dödsfall i sådana sammanhang är doktorandprojekt i samarbete med forskare i Bangladesh. Ytterligare ett projekt handlar om att undersöka hälso- och skadeproblem bland barnarbetare.