Forskare utvecklar ungdomsvården
Alla ungdomar behöver utmaningar för att växa och utvecklas – och det gäller inte minst ungdomar som är placerade på institution. Det ställs ofta alltför för få, och låga, krav på unga på statliga ungdomshem och en stor del av dagarna är "dötid". De får evidensbaserad behandling ett par timmar i veckan i en verksamhet som pågår dygnet runt.
– Vi har tagit fram ett program som bygger på att alla veckans timmar ska vara en del av behandlingen, säger Örebroforskaren Jürgen Degner som fått 400 000 från Statens institutionsstyrelse, SiS, för att sjösätta programmet.
Jürgen Degner, forskare i socialt arbete vid Örebro universitet, har tillsammans med sin kollega Lia Ahonen undersökt hur dagens behandling fungerar för ungdomar placerade intagna på SiS särskilda ungdomshem och hur behandlingen kan utvecklas ur ett dygnet-runt-perspektiv, 24/7.
Deras forskning visar att trots att institutionerna följer riktlinjer och har behandling i form av till exempel kognitiv beteendeterapi (KBT) eller Aggression Replacement Training (ART), så genomsyrar den inte resten av verksamheten utan är begränsad till ett fåtal timmar i veckan.
Prägla hela verksamheten
– Behandlingsinsatsen måste prägla hela verksamheten om den ska ha effekt. All behandlande personal måste både samverka inom olika områden på institutionen och ta ansvar för det. Programmet 24/7 som vi har utvecklat fungerar som både organisatoriskt, ledarskapsmässigt och personalstöd på institutionen. Det underlättar för personalen att arbeta strukturerat och på ett likartat sätt, säger Jürgen Degner.
Fokus är på att ungdomarna på ungdomshemmen ska få utmaningar och möjlighet att utvecklas precis som alla andra ungdomar. Det gäller såväl skolarbete, fritidssysselsättningar, matlagning som social kompetens. Alla delar måste utvecklas för ungdomarna i framtiden ska kunna konkurrera på arbetsmarknaden och få ett jobb. I dag gör alla ungdomar på ungdomshemmen ungefär samma saker, fast man samtidigt betonar att behandlingen ska vara individuell.
– Alla aktiviteter måste ha mål och mening. Genom att ta tillvara på utredningsarbetet som gjorts kring varje ungdom vad gäller till exempel risker och behov kan man utforma personliga mål och låta det genomsyra alla aktiviteter, säger Jürgen Degner.
Spegla samhället
– Detta är också en viktig del av projektet – att likt universitetets kursplaner träna avdelningspersonalen att sätta utvecklande behandlingsmål inom respektive utvecklingsområde och modul.
Det handlar om att institutionerna måste spegla samhället och utrusta ungdomarna för framtiden. De behöver känna att det förväntas något av dem och få återkoppling.
– Det ger ungdomarna en större möjlighet att utvecklas personligt. Hitta motivation, bli självständiga och sätta upp mål för sig själva och sina liv.
Parallellt med ungdomsvården fortsätter Jürgen Degner dessutom sitt arbete med att utveckla utredningsarbetet inom socialtjänsten på Utredningsenheten Vuxen.
– Jag implementerar en struktur för de utredningar som görs, samt bygger upp och formulerar mål som är realistiska och mätbara i de vårdplaner som socialtjänsten utformar. För att konkretisera detta så handleder jag personal och håller i seminarier.
Båda projekten handlar om att utveckla och implementera forskning i verksamheter.
Text: Linda Harradine
Foto: Christer Lässman