Förtroende för skattemyndighet ger laglydiga medborgare

Forskning visar att en hög nivå av insyn kring hur beslut fattas också tenderar att skapa en hög nivå av tilltro hos allmänheten. I förlängningen innebär det att människor blir mer laglydiga. Det framgår av en avhandling från Örebro universitet i vilken Anna-Maria Hambre, forskare i rättsvetenskap, har granskat olika länders lagar och regler rörande skattesekretess.

- Människor är mer benägna att följa skattereglerna om de förstår på vilka grunder beslut tas. Om vi upplever att lagen tillämpas rättvist får vi större förtroende för myndigheten som tagit beslutet. I sin tur ökar det vår vilja att själva följa lagen.

Anna-Maria Hambre har jämfört olika nationella regler om hur information om enskilda medborgares beskattning får lämnas ut och vilka konsekvenser det kan få för skattebetalares vilja att följa skattereglerna. Hon har också tittat på hur integritetsskyddet för skattebetalarna påverkas samt vilka administrativa kostnader för skatteförvaltningen olika regler medför. I sin avhandling har hon även gjort en jämförelse mellan Sverige och USA, som kan sägas ligga i varsin ände på en skala med hög nivå av insyn i den ena änden och starkt skydd av den personliga integriteten i den andra.

- I Sverige kan vem som helst, med stöd av offentlighetsprincipen, få ut information om vad grannen tjänar. I USA skyddas däremot, i större utsträckning, uppgifter som kan koppla ihop information om inkomst med en enskild individ.

Egna erfarenheter

Anna-Maria Hambre har själv varit handläggare på Skatteverket. Under en period arbetade hon på Skatteupplysningen.

- Jag satt i ett öppet kontorslandskap där det var lätt att höra kollegorna. Ibland kunde jag lyssna till hur sekretessbelagd information gavs ut per telefon.

Att det hände tror hon beror på att det ibland kan vara svårt att ta rätt beslut när man pratar med någon i telefon, men framförallt på bristande kunskap kring exakt vilken information som är offentlig och vilken som är belagd med sekretess, som till exempel uppgifter om inkomst från en specifik arbetsgivare.

Vad kan bli bättre?

- Om handläggare på skattemyndigheter alltid måste göra en skadeprövning innan de lämnar ut upplysningar om beskattning och liknande, skulle vi ha möjlighet att uppnå två saker. Dels att i onödan lägga sekretess på information och dels att i onödan – eller av misstag – skada personers integritet.

Anna-Maria Hambres forskning skulle kunna bidra med nya insikter till skattelagstiftare på både nationell och internationell nivå.

- I slutänden borde det ligga i de flesta skattemyndigheters intresse att få medborgarna att vilja följa lagen. Då får man in skattepengar till lägsta möjliga kostnad. Det gagnar inte bara staten, utan även samhället i stort.

Text: Maria Alsbjer
Foto: Ulla-Carin Ekblom