Politik och passion i kungliga äktenskap

Kungliga bröllop har i alla tider glatt och inspirerat, oroat och upprört. Boken Politik och passion av Örebroforskarna Louise Berglund och Henric Bagerius är en svensk historia om kungliga äktenskap från medeltid till nutid. Äktenskap som ingås med pompa och ståt men som handlar minst lika mycket om sorg och besvikelse som om glädje och lycka.

I Politik och passion får vi läsa om prinsessan Maria som ryktades åka kana nedför slottstrapporna på en silverbricka. Vi får vara med när prinsessan Filippa gifte sig med Erik av Pommern i Westminster Abbey - då den svenska riddaren Ture Bengtsson fick tjänstgöra som ställföreträdande brudgum - och när Gustav III under första natten med sin drottning fick kalla tillbaka hovstallmästaren till sängkammaren eftersom ”han ej funne något hål” hos Sofia Magdalena.

Forskarna uppmärksammar fascinerande livsöden men framför allt problematiserar och fördjupar de förståelsen av det kungliga äktenskapets roll i samhället under olika tidsperioder och visar hur en del föreställningar om kunglig samlevnad har förändrats medan andra lever vidare i dagens monarki.

– Vi talar om samhällsäktenskap. Under 1700-talet skulle kungliga äktenskap försona fiendefolk och skapa politiska allianser. I dag är äktenskapen en allians mellan folket och kungahuset, säger Henric Bagerius.

– Men i alla tider har de kungliga makarnas liv varit ett mönster att ta efter. Det ska utstråla jämvikt, enighet och lycka. På medeltiden skulle människor inom eliten gärna uppträda leende eftersom det tydde på en symbolisk länk mellan dem och den himmelska lyckan men även i vår tid ska de vara lite bättre, lite vackrare och lite lyckligare. I dag lever de dessutom under hård mediebevakning, säger Louise Berglund.

Det är nytt att de får välja själva men redan Gustav III resonerade kring rätten att få gifta sig med en undersåte för att få bli lycklig. Men förhandlingarna kring hans äktenskap startade när han var i fyraårsåldern.

– Ibland var makarnas misstro mot varandra så djup att de hade svårt att leva tillsammans. Så var fallet med Gustav III och danska prinsessan Sofia Magdalena, som jag skriver om i boken, säger Henric Bagerius.

– Det dröjde också nio år innan Gustav III kunde förmå sig att ha samlag med sin hustru och när det väl skedde måste hans hovstallmästare vara med i sängkammaren för att instruera det oerfarna paret, säger Henric Bagerius.

Gustav III:s äktenskap innehöll alltså likt många andra kungliga äktenskap stora utmaningar. Att leva tillsammans med någon man uppfattade som sin fiende, att ha samlag med någon man inte älskade eller ens åtrådde, att trots skilda trosuppfattningar, olika modersmål och svårförenliga politiska ståndpunkter bilda ett tryggt par som levde upp till samhällets förväntningar på en lycklig man och hustru i ett harmoniskt äktenskap var inte lätt. Därmed inte sagt att alla kungliga äktenskap i äldre tid var olyckliga och att makarna inte älskade varandra.

– Filippa av England och Erik av Pommern har porträtterats som helgonet och rövaren men de samregerade och kompletterade varandra. På många plan levde de upp till samtidens förväntningar. Detta trots att Filippa förblev barnlös. Något som annars kunde vara farligt för en drottning, eftersom äktenskapet skulle ge tronarvingar för att stärka dynastin, säger Louise Berglund.

Men källorna tiger ofta om vad de kungliga brudarna ansåg om sina blivande äkta män, deras personliga åsikter och känslor var inte heller något man vanligtvis tog hänsyn till. Vissa kungar hade dessutom heta temperament och hovet kunde vara en nog så våldsam miljö att vistas i.

– I källor som beskriver äktenskapsplanerna finns inga vackra formuleringar utan bara tal om ömsesidig assistans, krig, tronföljd och utstyrslar. Och ibland var ju inte ens båda parter med på bröllopet, säger Louise Berglund.

Men även om det politiska fått styra det personliga och även om de kungliga äktenskapen representerar något mer än bara föreningen mellan två människor lyfter boken fram människorna bakom titlarna. Den handlar om hur det är och var att leva med någon i maktens centrum och ständigt vara föremål för blickar och synpunkter – beundrande och kritiska. Blickar som följer en när man åker på silverbricka nerför slottstrappor eller får problem i sängkammarens mörker.

Text: Linda Harradine
Foto: Ulla-Carin Ekblom, Natur och kultur och Örebro universitet