”Sverige är ett av få länder där noll mobbning i skolan är möjligt”
Noll mobbning i skolan är möjligt att uppnå och Sverige är ett av få länder som kan klara av det.
Den slutsatsen drar Björn Johansson, forskare vid Örebro universitet. I SVT:s serie om mobbning "Morgans mission", spelar han en framträdande roll som expert och bollplank till programledaren Morgan Alling.
TV-programmet väcker starka känslor. Det är bra enligt Björn Johansson:
– Tittarna blir berörda och det är lätt att gråta. Känslorna är ett sätt att förstå vad det handlar om, att vi kan identifiera oss och fatta att vi måste stoppa mobbningen. Men det ges också tillfällen till skratt, säger han.
Det finns även fakta att ta till sig. En siffra är att 60 000 barn, sju procent av alla elever, går till skolan varje dag med en klump i magen.
– Av dom är det 13 000 elever som är kontinuerligt utsatta. Det visar att vi är duktiga på att komma åt problemet, men sämre på att förebygga, säger Björn Johansson och pekar på att svenska metoder mot mobbning trots allt är ett föredöme för många andra länder.
Vilka råd kan du som forskare ge till skolorna?
– Vi kan definitivt inte säga att vi har några universella lösningar utan det gäller att anpassa sig efter förutsättningar på just den skolan. Men vi kan komma med förslag på hur man kan tänka. I grunden handlar det om engagemang på alla plan, att hjälpas åt och stötta. Och ta ansvar.
Skolklassen i ”Morgans mission” är helt vanlig, på en helt vanlig skola enligt Björn Johansson. Och precis som andra skolor jobbar man mot mobbning. Ändå händer det.
– Den som inte varit mobbad kan plötsligt bli det och orsaken kan vara tagen ur luften, att någon plötsligt inte anses passa in eller att ett skoj riktar sig mot samma person hela tiden.
Förutom de vuxna i skolan finns också den ”tysta massan”, den stora majoriteten elever som varken mobbar eller blir mobbade. Föräldrarna har ett stor ansvar att uppmana sina barn till civilkurage anser Björn Johansson:
– Det krävs mod. Men den som säger ifrån blir väldigt sällan själv utsatt. Om fler hjälps åt så får inte mobbarna sin sociala belöning.
Inte skuldbelägga
Det är också viktigt att inte skuldbelägga förövarna menar han:
– Ibland är mobbarna inte medvetna om konsekvenserna av vad de gör, utan tycker att det bara är skoj. Men det är inte skoj längre om det sker på någon annans bekostnad.
Det finns mycket som skolorna kan göra för att förbygga mobbning, som att flytta runt eleverna i klassrummet, prata med barnen om värderingar, inte välja någon sist och ha idrottslektioner med tyngd på laganda.
Björn Johansson efterlyser också kränkningar och mobbning som ett obligatoriskt ämne under lärarutbildningen och i utbildningen av skolledare. Överhuvudtaget vill han se att pedagogerna får tid och möjligheter att utföra skolans uppgift att fostra demokratiska medborgare.
– Mobbningen hänger ihop med lärandemiljön. Elever som sitter med en klump i magen och oroar sig för rasten kan inte koncentrerar sig på lektionen, säger han.
Aktiva rastvakter
Den fysiska miljön spelar också roll. När trånga korridorer ersätts av öppna ytor krymper utrymmet för mobbarna. Egna bås i duschen, öppna lärarrum och aktiva rastvakter är andra motmedel mot kränkningar.
– Matsalen är också viktig och bespisningspersonalen, som har en helt annan relation än lärarna till barnen, konstaterar Björn Johansson.
Text och foto: Maria Elisson