Biomedicinska analytiker - så ska de bli fler
Christina Karlsson är universitetslektor vid Institutionen för hälsovetenskaper. Hon jobbar för att yrkesgruppen biomedicinska analytiker ska bli mer känd.
Tydligare marknadsföring av yrket redan på högstadiet – och att börja använda sin rätta titel: biomedicinsk analytiker. Det ser universitetslektor Christina Karlsson som bra vägar för att höja statusen på den ganska okända yrkesgruppen.
Under två dagar denna vecka pågår konferensen Diagnostikforum 2016 på USÖ. Det är första gången den arrangeras i Örebro och cirka 150 personer deltar. Konferensen är en mötesplats för biomedicinska analytiker från hela Sverige.
Som yrkesgrupp har den vuxit fram sedan 1940-talet, men det är enbart i tio år som biomedicinsk analytiker varit ett legitimerat yrke.
– Arbetsområdet är väldigt brett. Det kan handla om att utföra ultraljud på hjärtat och andra kärl, att genomföra blod- och bakterieodlingar eller att göra förarbeten på vävnader för att patologer ska kunna ställa rätt cancerdiagnos, berättar Christina Karlsson, som är verksam vid Institutionen för hälsovetenskaper på Örebro universitet.
Allt fler droganalyser
En uppgift som ökat markant de senaste åren är droganalyser. När antalet domar med villkor om att vara drogfri blir fler, får kemlabben mer att göra.
I dag finns utbildningen på tio olika platser i Sverige, varav Örebro är ett. Här finns drygt 30 utbildningsplatser. Det krävs betyg från naturvetenskaplig linje för att vara behörig, och utbildningen konkurrerar med yrken som läkare, veterinär, civilingenjörer och sjukgymnaster. I dagsläget krävs förhållandevis låga betyg för att komma in på utbildningen, något som enligt Christina Karlsson inte matchar kraven som sedan ställs under utbildningen.
– Det är lätt att ta sig in men svårt att ta sig ut. Vi har tyvärr ett högt bortfall på grund av att de studerande inte klarar grundkurserna och faller bort vid spärreglerna, säger Christina Karlsson.
Varför är yrkesgruppen så okänd?
– Många säger att de jobbar på labbet, inte att de är biomedicinska analytiker. Vi borde sträcka på oss och använda rätt titel.
Arbetsmarknaden är väldigt bra. Inom de närmaste åren väntar stora pensionsavgångar, och trots att det samtidigt pågår en automatisering av vissa arbetsuppgifter kommer det att behövas många fler analytiker i framtiden enligt Christina Karlsson.
Tar in andra yrken istället
Inom vissa landsting är det så ont om rätt utbildad personal att man tar in andra yrkesgrupper för att genomföra uppgifterna. Det är en ödesfråga för yrket och en kvalitetsrisk för patienter och andra berörda. I samband med konferensen i Örebro diskuterar arbetsgivare från olika kommuner vad man kan göra för att locka fler.
En konkret sak de kom fram till är att satsa mer på marknadsföring när ungdomar på högstadiet funderar på vad de ska utbilda sig till. I Örebro finns också ett nära samarbete med Karolinska gymnasieskolan där de som läser på naturvetenskapliga programmet har möjlighet att besöka laboratoriet för att förstå vad det är att jobba som biomedicinsk analytiker.
– Vi har rekryterat flera studerande den vägen, berättar Christina Karlsson.
Under konferensen presenteras aktuell forskning och nyheter på området. Några programpunkter handlar om 3D-ultraljud av hjärta, föreläsning om utbrottet av meningokocker på scoutläger i Japan, hur man kan vidareutbilda sig som biomedicinsk analytiker samt om biobanksprover och vad man får göra med ett forskningsprov.
– Jag hoppas konferensen kan leda till att vi får upp ögonen för nya analysmöjligheter och tekniker, säger Christina Karlsson.
Text och foto: Cathrine Gustavsson
Marie Bosarfve, biomedicinsk analytiker vid Visby lasarett:
”Jag jobbar mycket med ultraljuds-
undersökningar av hjärtan och neurofysiologiska undersökningar. Det bästa med jobbet är mötet med patienten, och att få vara en del av en process. Mitt yrke är okänt, folk förstår inte vad vi gör. För att ändra på det tror jag alla som är med i vårdkedjan måste synliggöras. Här på konferensen hoppas jag träffa andra som gör samma sak som jag och att få lära mig något nytt som jag inte visste om tidigare.”
Cecilia Ozolins, biomedicinsk analytiker i egna företaget ECHO Konsult, Lerum:
"Jag jobbar med utbildning inom ultraljud i mitt företag. Det bästa med jobbet är att få möta alla fantastiskt kunder, alla duktiga personer. Mina förväntningar på konferensen är att få träffa andra och att få nätverka. Jag är här främst för att jag sitter i valberedningen för Klinisk fysiologi, som vi har som mål att starta."
Emma Ridell, biomedicinsk analytiker i Linköping , tidigare Karolinska i Stockholm:
" Jag jobbar med långtidsförvaring av forskningsprover. Det bästa är att få vara med och utveckla något som patienter kommer få nytta av i framtiden. Det var nog inte det jag trodde jag skulle göra när jag började jobba 2008 men jag insåg att jag tyckte att kvalitetsarbete och god preanalytisk provhantering är viktigt. På konferensen vill jag nätverka, helt enkelt få ansikten på namn. Jag var med på konferensen 2013 i Jönköping."