Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse av webbplatsen. Genom att surfa vidare godkänner du det. Läs mer om cookies

Lyckad praktik lyfte svenskan för nyanlända

Johanna Björklund, Abeer Albadra och Alf Ekblad

Abeer Albadra bjuder sina arbetskamrater Johanna Björklund och Alf Ekblad på hummus och taboulleh till lunch.

Zuhair Taha läser tidningen på bussen och stryker under nya svenska ord. Hans mentorer ger honom sedan förklaringar. För Abeer Albadra är det en ”lyx” att vara på plats på Örebro universitet.

Syftet med praktiken för nyanlända i Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag är att ge ett socialt sammanhang på en arbetsplats, möjlighet att träna svenska och chans att få referenser till framtida jobb.

Praktikanternas cv matchas med praktikplatserna. För universitets del har det innefattat forskare, disputerade och till exempel ingenjörer, men också de som inte har akademisk utbildning eller arbetslivserfarenhet eftersom det finns många olika arbetsplatser.

Örebro universitet har i samarbete med universitetets Seniorförening under våren erbjudit ett ”språkcafé” en gång i veckan för praktikanterna för att erbjuda ytterligare ett tillfälle att utveckla svenskan.

Det finns inga mål för antalet praktikanter på Örebro universitet. Kvaliteten är viktigast konstaterar projektledaren Jenny Lindström.

– Den viktigaste hjälpen får jag av Johanna som tvingar mig att prata svenska, säger Abeer Albadra. Den Johanna som ”tvingar” henne är mentorn Johanna Björklund.

Hon och Zuhair Taha är två av tio nyanlända som haft praktikplats på Örebro universitet under våren. Upprinnelsen är ett regeringsbeslut från i februari där statliga myndigheter fick uppdraget att erbjuda 1 000 praktikplatser till nyanlända som är anmälda till arbetsförmedlingen.

– Det var självklart att Örebro universitet skulle vara med och ta vara på den kompetens som kommit till Sverige, säger rektor Jens Schollin.

En intresseanmälan gick ut i vintras till institutioner och avdelningar på universitetet och responsen var stor – 44 anmälde att de var beredda att ta emot praktikanter. Eftersom platserna skulle matchas med de möjliga praktikanternas kompetens, landade antalet på tio praktikanter under våren.

Abeer Albadra från Aleppo i Syrien har varit i Sverige i ett år och åtta månader. Hon bor idag i Örebro med sin familj, man och två barn, 20 och 18 år. Hon har en yrkesbakgrund som lärare i biologi på gymnasiet.

– För mig är det stort att vara här på universitet och få göra praktik tillsammans med Johanna, säger Abeer Albadra.

"Lärt mig mycket om Syrien"

Till hösten börjar hon på Komvux med sikte på att komma tillbaka som lärare.

Hennes mentor Johanna Björklund sammanfattar praktikmånaderna:

– Det har helt enkelt gått jättebra. Vi passar ihop som personer, vi är i samma ålder och båda är snabba. Jag har lärt mig mycket om Syrien och mina fördomar har försvunnit, säger hon - hon som ”tvingat” sin praktikant att prata svenska. Och tvånget har gett resultat: Abeers svenska har blivit mycket bättre enbart på några månader konstaterar båda.

Maria Andersson och Zuhair Taha

Maria Andersson inviger Zuhair Taha i facktermerna på ekonomiavdelningen, de som han redan kan på sitt modersmål.

Zuhair Taha avbröt sina universitetsstudier i företagsekonomi i Damaskus när kriget tog sin början 2011. Via Egypten och med båt över Medelhavet kom han till Sverige för ett år och tre månader sedan. Nu bor han i Hällefors och har tagit bussen till Örebro de dagar i veckan han har haft sin praktik på ekonomiavdelningen på universitetet.

För honom är de ekonomiska facktermerna numera bekanta i sin svenskspråkiga form, tack vara mentorerna Maria Andersson, Christina Hagsten och Nermina Piric. Men Zuhair Taha har också metodiskt utvidgat sitt övriga ordförråd genom att läsa Metro på bussen och sedan fått betydelsen klart för sig med hjälp av sin mentorer. Till exempel skillnaden mellan ”promenera” och ”prenumerera”.  För att inte tala om dubbelmeningen i ord som ”rutten” och ”banan”, där betydelsen helt hänger på uttalet.

Abeer Albadra och Johanna Björklund

Biologiläraren Abeer Albadra från Aleppo har skuggat sin mentor Johanna Björklund, ett samarbete som gett båda mycket.

– I början vågade jag inte prata, men nu vågar jag och har förbättrat mitt språk, berättar han. Och han får bekräftelse på den uppfattningen av sina mentorer – det har hänt mycket med hans svenska på kort tid intygar de.

Vill bli sjuksköterska

En av hans mentorer, Nermina Piric, har egen erfarenhet att ta första steget in på den svenska arbetsmarknaden genom en praktik. Hon, civilekonomen från Bosnien, fick börja om - och konstaterar att språket är nyckeln.

Zuhair Taha är inställd på att skola om sig. När han skaffat den nödvändiga grundutbildningen planerar han att utbilda sig till sjuksköterska eftersom utsikterna på arbetsmarknaden är ljusa.

Gruppbild

Nermina Piric, Christina Hagsten och Maria Andersson är Zuhair Tahas mentorer - med främsta uppgift att utveckla hans svenska - och knäcka umgängeskoder, som det där med att fika.

Språkträningen på praktikplatsen har inneburit ett rejält kliv framåt för honom.  Fikarasterna har varit en utmaning. Ibland pratar även svenskar snabbt. Men det är inte enbart Zuhair Taha som förändrat sig.

– Vi har fått ta del av hans erfarenheter. Det har varit ett ömsesidigt givande och tagande och jag har fått en annan bild av svenskar och Sverige. Det är ju också vi som måste integreras, säger Christina Hagsten.

Nermina Piric har samma uppfattning om att ”berika sig själv”.

– Att öppna upp en arbetsplats och bjuda in nya människor är en motpol till mycket annat i samhället idag. Det här är ett sätt bidra, säger Maria Andersson.

Vårens praktikomgång ska nu utvärderas och en ny omgång ska igång till hösten.

Text och foto: Maria Elisson